I svältens kölvatten var missnöjet bland befolkningen stor, och den 16 april 1917 samlades 2 000 människor, de allra flesta arbetare, på Stora torget i Västervik för att kräva bland annat mark för odling, när deras familjer svalt. Protesterna spred sig till fler platser i landet, bland annat till Stockholm i så kallade "Potatisuppror". Upproren i Västervik leddes av Frans Gustafsson, kallad Röde Frans.
För att uppmärksamma att det snart är 100 år sedan upproret, kommer Västerviks socialistförening på söndag den 16 april, påskdagen, att genomföra en minnesmanifestation vid Röde Frans grav på Nya kyrkogården.
Måndagen efter, den 17 april, kommer man anordna en stadsvandring i upprorets fotspår i Västervik. Den avgår från Stora torget och historikern Håkan Blomqvist kommer berätta mer.
– Vi menar att det här upproret i förlängningen ledde till allmän och lika rösträtt, säger Jacob Hoffsten, ordförande i Västerviks socialistförening.
– Vi vill knyta an till en diskussionen om demokrati och folkligt inflytande. När alla gick ihop hade makten inte mycket att säga till om, man gjorde dem nervösa och tog kontrollen.
Arrangemangen är gratis och öppna för alla.