Uppskattning från chefen gör oss friskare
Tydliga mål och uppskattning från chefen är viktiga friskfaktorer på en arbetsplats. Riskfaktorer är att uppleva att de fysiska eller psykiska kraven i arbetet är högre än den egna kapaciteten och att ha ett reducerat inflytande.
Studerar friskfaktorer. Per Lindberg har tittat på vilka friskfaktorer som kan finnas på en arbetsplats. "Med friskfaktorer avser jag önskvärda avvikelser från normalhälsotillståndet", säger han.Anders Wiklund/Scanpix
Foto:
- Att titta på det som kan främja hälsa och arbetsförmåga i arbetslivet kan vara ett värdefullt komplement till annat arbetsmiljöarbete, menar han.
Bakgrunden till studien är att Per Lindberg när han varit ute på arbetsplatser och gjort bedömningar av arbetsmiljön, ofta slogs av att det på vissa ställen var en ganska påver arbetsmiljö, men man verkade ändå må väldigt bra. Det väckte ett intresse av att titta på om det kunde finnas något sådant som "friskfaktorer", faktorer som stödjer människors hälsa och arbetsförmåga.
- Risker vet vi så mycket om, men jag började fundera över hur man kan stödja en arbetshälsa så att den blir hållbar, säger han.
I sin avhandling börjar Per Lindberg med att titta på riskfaktorerna för kvinnor i offentlig sektor, för att sedan gå över till att identifiera faktorer som är unikt stödjande för hälsan.
Resultatet visade att en av de viktigaste friskfaktorerna var att uppleva att man får uppskattning för det man gör på arbetet. Det visade sig också vara viktigt att det finns klara målsättningar med de arbetsuppgifter man har och tydlighet med vad som krävs av var och en samt vad som är ens specifika ansvarsområde.-- Många gånger kan orsaken till exempelvis utbrändhet vara att man inte vet hur mycket som krävs för att det ska vara en bra arbetsprestation, säger Per Lindberg.
Andra friskfaktorer var att man slapp jobba med böjd rygg och att man var nöjd med omfattningen på sin arbetstid eller ville jobba mer.
- Det senare tyder på att det framför allt handlar om deltidarbetande med "reservkapacitet".
Det visade sig också att regelbunden motion, minst trettio minuter en gång i veckan, kunde positivt påverka personer med bra arbetsförmåga.
- Men det fanns inte någon skyddande effekt mot långtidssjukskrivning genom att motionera, säger Per Lindberg, som däremot tror att en person som har bra kondition får en reservkapacitet och inte blir lika uttröttad i sitt jobb.
De riskfaktorer som fanns för långtidssjukskrivning var att uppleva att de fysiska eller psykiska kraven i arbetet var högre än den egna kapaciteten, att ha ett reducerat inflytande samt att uppleva sig utfrusen på arbetsplatsen. Fetma (bodymassindex över 30) och brist på återhämtning var andra viktiga riskfaktorer.
- Det är ingen fara att ha ett tufft arbetsliv emellanåt, bara man har en variation med lugna perioder för återhämtning däremellan, säger Per Lindberg.
Han berättar om en undersökning för några år sedan på Karolinska Institutet, där en kinesisk doktorand gjorde två studier om ryggont hos arbetare - en i Sverige och en i Kina. I Sverige var ergonomin väldigt bra, medan de ergonomiska förhållandena i Kina var under all kritik. Hypotesen var att en bra ergonomi skulle spara arbetarnas ryggar. Men det visade sig att andelen med ryggbesvär var ganska lika i de båda länderna.
- Med den goda ergonomin ökade produktiviteten i de svenska fabrikerna.
Logistiken och maskinerna i de svenska fabrikerna fungerade utan problem. I Kina däremot krånglade systemen med jämna mellanrum, vilket gjorde att de fick naturliga pauser i sitt arbete, vilket de svenska arbetarna saknade.
Studien som Per Lindberg arbetat med, som egentligen är fyra delstudier, bygger delvis på projektet "Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting - HAKuL-studien", där deltagarna följts mellan 1 och 4 år. Dessutom bygger den på ett slumpvis urval av befolkningen.
Förhoppningen är att resultatet ska kunna användas som ett komplement till traditionellt arbetsmiljöarbete.
- Man kommer aldrig ifrån att försöka åtgärda de risker som finns, men ibland kan man kanske inte omedelbart åtgärda alla riskfaktorer på en arbetsplats. Då kan man tänka sig att om man simultant arbetar med friskfaktorerna, så kan man förhoppningsvis uppnå en viss buffertnivå mot de risker som finns för långtidssjukskrivningar.
Så jobbar vi med nyheter