I Västerviks kommun har, enligt en sammanställning från Nyhetsbyrån Siren, utsläppen minskat med 8,6 procent från 2005 till 2014. I en ranking hamnar Västerviks kommun på plats 123 bland Sveriges kommuner.
Pelle Boberg, handläggare inom klimatfrågor på Naturvårdsverket, säger att det är väldigt positivt att vi har minskade utsläpp. Men han påpekar att mycket mer behöver göras för att vi ska kunna nå klimatmålen. Det är särskilt inom områdena transport och industri som det finns stora utmaningar.
– Vissa sektorer är mer framgångsrika än andra. När det gäller uppvärmning av bostäder och lokaler har utvecklingen varit väldigt bra, men för transporter och industriutsläpp har det totalt sett inte sett lika bra ut. Jordbruket är också en stor utmaning, säger Pelle Boberg till Nyhetsbyrån Siren.
I energi- och klimatstrategin som Västerviks kommun antagit för åren 2015-2020 siktar kommunen på att till år 2030 inte ha något nettoutsläpp av fossil koldioxid. Det är förnybar energi som ska användas.
– När kommunen i april 2015 bytte till förnybar el såg vi en jätteskillnad. När vi växlade över rörde det sig om en minskning av 24 000 ton koldioxid vilket verkligen påverkade kommunens ekologiska fotavtryck, säger Mikael Nyman, energirådgivare på Västerviks kommun.
När det gäller kommunens egna transporter har sopbilarna, som räknas som tunga fordon, gått över till ”hydratedvegetableoils” (HVO). Det är ett avancerat biodrivmedel som tillverkas av råvaror som är svårnedbrytbara, till exempel skogsråvara.
– Transporter är en stor del och viktigt för att göra skillnad i framtiden. Men det kommer att behövas flera olika alternativ som el och biogas. Enbart HVO:n kommer inte att räcka, säger Mikael Nyman.
I dagsläget finns endast en eldriven personbil i kommunens bilpool, men efter årsskiftet kommer sex till.
– Den stora utmaningen är att få effekten på elbilarna att räcka till. Sex stolpar med tolv laddplatser är planerat. En har kommit på plats vid kommunhuset.
I jordbruken produceras mycket gödsel som avger metangas. Mikael Nyman berättar att en förstudie angående jordbrukens utsläpp, gjord av studenter från Linköpings universitet, just är avslutat och kommer att ligga till grund för vidare utredning.
– Inom lantbruket används mycket diesel vid transporter. Den överflödiga gödseln skulle kunna ses som en tillgång om den kunde bearbetas på nära håll, säger Mikael Nyman.