Utsläppen av koldioxid minskade i Västervik
Utsläppen av växthusgasen koldioxid per invånare i Kalmar län ökade med 5 procent under 2004. I Västerviks kommun minskade dock utsläppen rejält.
Bilarna stor bov. Transportsektorn står för en mycket stor del av koldioxidutsläppen i Sverige. Koldioxiden gör att det blir allt varmare på jorden. Samtidigt som koldioxidutsläppen ökar i Kalmar län minskar de i Västerviks kommun.Foto: ANDERS STEINER
Foto: Fotograf saknas!
Åren -90, -95, -00, 01, -02 samt -03 låg utsläppen i Västervik på 4 654, 4 016, 3 305, 3 227, 3 299 respektive 3 234 kilo koldioxid per Västerviksbo.
Inom transportsektorn i Kalmar län ökade koldioxidutsläppen per person med 1 procent sedan 2003, och med 9 procent sedan 1990. Siffrorna kan utläsas i ny statistik från SCB, som förmedlas av Naturvårdsverket.
Sett på enskilda källor i Västervik framgår att hushållens utsläpp har minskat kraftigt. Från 1 339 kilo per invånare 1990 till endast 199 kilo 2004. Till stor del säkert beroende på utbyggnaden av fjärrvärme.
Även industrin i Västervik släpper ut allt mindre koldioxid - 813 kilo per invånare 1990 har minskat till 238 kilo 2004. Detta beroende på att tunga industrier försvunnit.
Utsläppen från transportsektorn i Västervik ligger dock på en oförändrat hög, eller till och med något stigande, nivå. Här släpptes 2004 ut 2 072 kilo per invånare mot 1 926 kilo året innan.
Av landets 289 kommuner ligger Västervik på 212:e plats vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp. Vimmerby ligger sämre till - på 187:e plats med 3 676 kilo per invånare.
I Hultsfred släppes 2004 ut hela 5 877 kilo koldioxid per invånare, vilket placerade kommunen på en 78:e plats i riket. Oskarshamn ligger på 101:a plats med 5 034 kilo och Kalmar på 172:a plats med 3 885 kilo.
I Åtvidaberg släpptes bara 2 212 kilo koldioxid per invånare ut 2004. Det minsta utsläppet i landet svarade Salems kommun, utanför Södertälje, för - 1 164 kilo per invånare.
I topp i landet ligger Oxelösund som släppte ut hela 191 915 kilo koldioxid (192 ton!) per invånare under 2004. Det stora järnverket i Oxelösund är orsaken till detta. Även Luleå med sitt stålverk samt Stenungssund och Lysekil, med sina raffinaderier, har de senaste åren haft mycket stora utsläpp av koldioxid och toppar listan.
Enligt Naturvårdsverket är den pågående klimatförändringen ett av de största framtidsproblemen som mänskligheten står inför.
- Transportsektorn står för en stor del av utsläppen. Därför är det viktigt att vi "kör rätt", säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets transport- och energienhet.
- Genom att använda gaspedal och växellåda på ett medvetet sätt kan bränsleförbrukningen minska med 10 procent. Med rätt lufttryck i däcken sparas 3 procent. 90 i stället för 110 km/tim spar 20 procent och genom att plocka bort en tom takbox sparas 10 procent.
Maximalt skulle landets alla bilister kunna spara bränsle för 6,5 miljarder kronor, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med nära 1,3 miljoner ton. Det motsvarar utsläppen från drygt 400 000 bilar.
- Sverige har EU:s mest bränsleslukande bilpark och förbrukningen för våra nya bilar ligger i särklass högst, cirka 20 procent över snittet inom EU, säger Kjell Andersson.
Koldioxid - både livsviktigt och ett hot
Koldioxid är en gas med den kemiska formeln CO2, det vill säga gasmolekylerna består av en atom kol och två atomer syre. Den bildas vid syrerik förbränning av organiska material. Koldioxid är en viktig och nödvändig gas för all växtlighet, och därmed för allt liv på jorden.
Man har konstaterat en koppling mellan den ökande mängden koldioxid i atmosfären och den stigande globala temperaturen, den så kallade växthuseffekten. Koldioxid och andra växthusgaser fångar upp och behåller en del av den solvärme som annars skulle ha strålat bort från jordens yta och tillbaka ut i rymden.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan industrialismen började.
Sedan vi börjat använda fossila bränslen släpper vi ut koldioxid som inte har deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfär och växtlighet på mycket länge. Dessa bränslen utgör rester av växter och djur som levde långt tillbaka i tiden.
Under det senaste århundradet har vi förbränt stora mängder olja, stenkol och gas som funnits lagrade i berggrunden. På kort tid har vi tillfört atmosfären en hel del av det kol som forna tiders växter och djur tagit upp under loppet av miljontals år.
Man har konstaterat en koppling mellan den ökande mängden koldioxid i atmosfären och den stigande globala temperaturen, den så kallade växthuseffekten. Koldioxid och andra växthusgaser fångar upp och behåller en del av den solvärme som annars skulle ha strålat bort från jordens yta och tillbaka ut i rymden.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan industrialismen började.
Sedan vi börjat använda fossila bränslen släpper vi ut koldioxid som inte har deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfär och växtlighet på mycket länge. Dessa bränslen utgör rester av växter och djur som levde långt tillbaka i tiden.
Under det senaste århundradet har vi förbränt stora mängder olja, stenkol och gas som funnits lagrade i berggrunden. På kort tid har vi tillfört atmosfären en hel del av det kol som forna tiders växter och djur tagit upp under loppet av miljontals år.
Så jobbar vi med nyheter