Vägsaltet lagras i skånska Åhus

Det 3 200 kvadratmeter stora tältet är till brädden fyllt av salt.
- Det har varit full fart här den senaste tiden, säger maskinföraren Jakob Thulin som visar hur saltet når upp till taket av tältet samtidigt som man tagit ytterligare ett tält och en magasinsbyggnad i bruk för att få plats med allt.
Saltet, som kommer med båt från Tyskland, lagras i tältet i väntan på att levereras till Vägverket. Vid längre transporter är det istället ett speciellt salttåg med 26 vagnar som gäller. Det här tåget anländer tre dagar i veckan när behovet av vägsalt är som störst.
- Vi klarar att lasta ett sådant tåg på drygt två timmar, säger Jakob Thulin som stortrivs på sin arbetsplats.
- Det roligt att köra de här stora maskinerna. Sen så träffar man en massa trevligt folk också. Speciellt lastbilschaufförerna är kul att snacka med.

Tillsammans med kollegan Conny Jönsson kör han en ett år gammal JCB 456 som har en skopa som rymmer 6 000 kilo salt åt gången. I hytten finns en dator som registrerar hur mycket salt han lastar i varje skopa. Tack vare datoriseringen går det att få exakta noteringar för varje lastning, vilket är värdefullt när det är som stressigast.
- Det är ofta en lång kö av lastbilar utanför tältet nu på vintern. Då gäller det att lasta dem så fort det någonsin går. På ett år lastar vi upp till 70 000 ton, säger han.
Tack vare lastarens motorstyrka och lastkapacitet går jobbet som en dans. Det är bara att ta fart rakt in i salthögen för att fylla upp skopan och sen köra vidare till tåget eller lastbilen.

Arbetsledaren Tommy Juliusson säger att det inte bara krävs starka maskiner som håller för en hög belastning under lång tid, de måste även ha ett bra korrosionsskydd eftersom saltet får dem att rosta. Genom att tvätta dem i stort sett varje dag har man lyckats hålla rosten borta även på de äldre maskinerna.
- Vi har tre Volvo L90 som gått här i cirka tio år. Visst syns det att de är använda, men de fungerar utan några som helst driftsstopp trots att de är betydligt mer utsatta för salt än de flesta andra lastmaskiner.
Systemet med ett centrallager för Vägverkets saltbehov i södra och delar av mellersta Sverige kräver planering. Tack vare tälten och magasinsbyggnaden går det att hantera stora mängder.
- Verksamheten kräver en hel del framförhållning från Vägverkets sida. Tack vare att vi snabbt få ut saltet kan vi tillgodose deras önskemål när behovet av vägsalt är som störst.
Enligt Vägverket har förbrukningen av salt minskat något under de senare åren, detta eftersom man använder sig av saltlösningar som är uppblandade med vatten.

Enligt studier som Vägverket tidigare gjort har saltningen delat de svenska bilisterna och åkerierna i två läger. De som är mest positiva till saltningen bor i södra delen av Sverige medan de flesta kritikerna finns i norr, vilket kan ha flera förklaringar. Den kanske troligaste är att effekten av saltningen hänger ihop med hur kallt det är. Vid temperaturer under tolv minusgrader fungerar inte saltningen överhuvudtaget. Dessutom har saltet varit omdebatterat ur miljösynpunkt.

Vägsaltet lagras i skånska Åhus

Jakob Thulin i Åhus måste vara en av Sveriges saltaste killar. Varje år lastar han närmare 70 000 ton salt. Mottagare är det svenska Vägverket som pytsar ut saltet på vägarna i större delen av landet.