Var tredje elev med npf-diagnos saknade gymnasiebehörighet

Det visar en studie som Föräldranätverket Rätten till utbildning gjort. Ännu färre av npf-eleverna fick behörighet till ett högskoleförberedande program.

Föräldranätverket har även tittat på vilka betyg niondeklassarna fick. Den genomsnittliga meritpoängen för npf-elever i Västerviks kommun var 143 – jämfört med elever utan npf-diagnos som var 220 poäng.

Enligt Charlotte Mörner Stein från Föräldranätverket "Rätten till utbildning" ser det ungefär likadant ut på nationell nivå.

Charlotte Mörner Stein är en av kontaktpersonerna på Föräldranätverket "Rätten till utbildning" och har själv barn med npf-diagnos.

Foto: Privat

– Det är jätteledsamt, och drabbar de här eleverna jättemycket. Det handlar om en systematisk problematik som faktiskt skulle kunna avhjälpas av att man får rätt stöd vid rätt tillfällen. Det behövs mer resurser och rätt resurser.

Vad är det för stöd som behövs?

– Det är en komplex fråga. Det behövs en ökad förståelse för vad en npf-diagnos innebär, att det är en konstant funktionsnedsättning. En del handlar om hur läromiljön ser ut. Vi har stora skolor med stora salar och många barn, och det är mycket som händer, vilket är oerhört påfrestande för npf-eleverna. I vissa fall är det en annan typ av undervisning som behövs, mer hjälp att komma i gång eller stöd under undervisningen.

På vissa håll finns särskilda resursskolor för elever med npf, vilket visat sig fungera bra för många. I resursskolorna har både läromiljön och undervisningen anpassats för elevernas behov. Men Charlotte Mörner Stein tror att alla barn skulle gynnas av att de vanliga skolorna anpassades för npf-elever – så att man till exempel fick mindre klasser, fler pedagoger och fler specialpedagoger.

– Det är viktigt att betona att det här ska fungera, enligt skollagen. Men i dag försvåras kampen av att budgetar dras ner. Skolan tvingas bryta mot skollagen, och elever tvingas gå i en skola som inte är anpassad för dem, på grund av skolplikten.

Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos, och adhd-läkemedel, enligt en artikel i DN som granskat ökningen av adhd.

Foto: Anders Liljestrand

Ewa Myhrén, som är grundskolechef i Västerviks kommun, vill inte kommentera de specifika siffrorna.

– Vi kartlägger inte elever utifrån diagnoser, så vi har ingen statistik på den här gruppen. Det kan vara så att de har lägre måluppfyllelse än övriga grupper, men vi jämför inte på det viset. Vi jobbar med alla eleverna individuellt, och det är rektorn som beslutar om när man ska göra en utredning, och sätta in åtgärdsprogram. Barn som har olika npf-diagnoser är inte likadana, utan väldigt olika.

Hon konstaterar samtidigt att bara 81 procent av det totala antalet elever som slutade skolan hade godkänt i svenska, engelska och matte, och därmed var behöriga till ett yrkesprogram.

– Det är en utmaning för alla elever. Och det trots att man går i skolan 178 dagar om året, trots att vi har läxhjälp, särskilt stöd och lovskola. Det här kämpar vi med hela tiden, med alla elever.

Av de 351 elever som gick ut högstadiet i Västerviks kommun förra året hade 46 blivit diagnosticerade med antingen autism, add, adhd, dyslexi eller någon språkstörning, enligt studien från föräldranätverket. Det motsvarar drygt en av tio elever.

Foto: Axel Hilleskog

För att visa hur allvarligt det kan vara att inte lyckas i skolan har föräldranätverket "Rätten till utbildning" även studerat antalet självmordsförsök hos eleverna i årskurs nio i Kalmar län. Enligt studien finns en kraftig överrepresentation av självmordsförsök hos elever med npf-diagnoser.

Nästan hälften av alla självmordsförsök hos niondeklassarna i länet (nio stycken) gjordes av npf-elever.

– Den här siffran är vad som gör mig allra mest upprörd, att det är vanligare att man försöker ta livet av sig för att man inte mäktar med. Och det är ännu mer ledsamt att med rätt stöd så hade det inte behövt gå så långt, säger Charlotte Mörner Stein.

Antalet barn med olika neuropsykiatriska diagnoser, och då främst adhd, har ökat i hela Sverige under de senaste 15 åren. Enligt en kartläggning som DN gjort medicineras var tionde skolpojke för adhd i vissa delar av landet. Samtidigt har inte de egenskaper eller symtom som hänger ihop med adhd ökat i någon större omfattning.

Vad beror då ökningen på?

En tänkbar förklaring till ökningen är att enligt artikeln att det tidigare funnits ett mörkertal av personer med adhd som nu söker vård. Man konstaterar också att skolan förändrats mycket de senaste decennierna, och att flera av förändringarna drabbat de som har koncentrationssvårigheter negativt. Bland annat har man gått över till ett målrelaterat betygssystem, och gymnasiet har fått hårdare behörighetskrav.