Sverigedemokraterna vill öka antalet AT-läkare i vården. Det ska finansieras genom en nerdragning med sex miljoner kronor på folkhögskolorna. Ungefär tio procent av skolornas budget.
- Kvaliteten på skolorna lämnar mycket övrigt att önska, sade Zaar i talarstolen, och han gick till angrepp mot en grupp folkhögskoleelever som han heller inte tyckte höll någon hög kvalitet.
Han fick mothugg både från röd-grönt och borgerligt håll.
- Sluta ställ svaga grupper mot varandra! Folkhögskolorna utbildar bland andra arbetslösa och funktionshindrade. Vilka utbildningar vill du lägga ner, undrade miljöpartisten Elisabeth Wannerby, och räknade upp ett antal utbildningar i folkhögskolans regi, bland andra Visskolan i Västervik och Textil Design i Gamleby som exempel på kulturinriktade utbildningar.
- Vad är det för brister i kvaliteten du pratar om? Det vore bra om vi fick veta. I nästa vecka har folkhögskolestyrelserna sammanträde då vore det bra om vi kunde ta upp de bristerna, sade Pierre Edström (FP). Han hävdade att folkhögskolorna fyller en viktig funktion för länets utveckling, inte minst som utbildningsnivån i länet behöver höjas.
Zaar ville inte gå in på vilka brister som fanns, eller vilka utbildningar som borde läggas ner.
- Det får professionen besluta. Det kommer naturligt om de tvingas se över verksamheten om de måste spara sex miljoner kronor.
Han hävdade också att de andra politikerna utmålade ett domedagsscenario. Sex miljoner, är enligt honom inte så stor del av verksamheten.
- Det är ungefär en sjättedel, men på sikt ska landstinget inte ha folkhögskolor. De får någon annan ta över. Vård ska gå före kultur, sade han.
När VT kontrollerar siffrorna visar det sig finnas fler olika sätt att räkna. Landstingets direkta bidrag till folkhögskolorna är 16,9 miljoner kronor. Då är sex miljoner en större andel av verksamheten än vad Zaar säger. Räknar man med fastighetskostnader, IT och ett antal andra kostnader som finns upptaget på annat håll blir siffran 37 miljoner kronor - det belopp som Zaar hänvisar till.
Totalt omsätter folkhögskolorna över 100 miljoner kronor. Den stora merparten är dock statsbidrag.
- Vi får en bra utväxling på de pengar som vi satsar, säger landstingsdirektören Alf Jönsson.
- Statsbidragen är öronmärkta för ren utbildning. Vi kan till exempel inte dra ner sex miljoner på fastigheterna, och säga att statsbidragen ska användas till det, säger chef för bildningsförvaltningen Gull-Britt Johansson.