"Varje dag är en fight mot missbruket"

Det var både piller och alkohol i kroppen den där kvällen. Mattias hade under en tid försökt att sluta med drogerna. Men just denna kväll fick vigas åt ett återfall. På väg hem i bilen från staden stoppades han av polisen. Domen blev rattfylleri och olovlig körning. Det var vändningen. Frivården rekommenderade att Mattias skulle få behandling istället för fängelse. Och så fick det bli. Behandlingen är långt ifrån klar. När jag träffar Mattias har han kämpat med sina drogproblem i ett par månader. Drogerna finns i tankarna hela tiden, säger han. Det går inte många timmar utan att han fantiserar om haschet. Tio år tidigare. Mörk kväll vid en bensinmack i utkanten av staden. Mattias och en kompis hade kommit i kontakt med en kille som kunde fixa amfetaminpreparatet ecstasy. Här börjar historien. Nyfikenheten ska ta över och Mattias ska för första gången ta narkotikan. Han och kompisen fick två piller var.- Jag glömmer aldrig den dagen. Hade inte nyfikenheten varit så stor så kanske jag aldrig hade hamnat där jag hamnade, säger Mattias. Det var som att sväva på moln. En skön känsla spred sig genom hela kroppen. Det var första gången och gångerna där efter blev Mattias försök att uppnå den första känslan. Han fortsatte ta ecstasy varje helg i omkring ett års tid. Det blev en hel del alkohol också. Familjen visste ingenting. Ingen på jobbet heller. Mattias höll sitt drogbruk hemligt. Efter omkring två år började han att ta tjack (en annan typ av amfetamin). Mattias var nu i 19-årsåldern och narkotikan började smyga sig in även i vardagen. - Där någonstans började jag med hasch. Det var min typ av drog. Jag kände direkt att hasch passade mig, jag rökte hasch varje dag. Det blev väl typ ett till två gram dagligen. Så där höll det på i sex år. Haschet är orsaken till att Mattias har svårt med minnet. Långa perioder under de sex år han rökte som mest är suddiga. Vissa perioder minns han inte över huvud taget. - Haschet blev som en extra vän, någon man kunde plocka fram från fickan. Det var en illusion om en extra vän...Varför kände du att du behövde en extra vän? - Det hade ju blivit så. Du vet, jag hade tappat kontakten med mina riktiga vänner. Jag umgicks med skumt folk. Jag hade massor med riktiga vänner innan, men jag la dem åt sidan. Drogerna gick före. Trots att Mattias bruk på kort tid förvandlats till ett gravt missbruk gjorde han det yttersta att hålla det hemligt för sin omgivning. Han levde ett dubbelliv. - Det känns inget vidare. Jag ljög ju för min egen familj. Men tillslut hade det gått så långt att nog alla såg att det var något fel. Jag hade gått ner mig ordentligt. För ett par år sedan fick Mattias hjälp för första gången. Det blev en del mediciner då. Tunga läkemedel som skulle klippa av Mattias signaler i hjärnan som skrek efter droger. Men de hjälpte inte. Det blev ett återfall och det var då han satte sig i bilen. Början på förändringen. Då var allt mörkt. Nu ser han ljusare på framtiden. Även om striden precis har börjat. - Varje dag är en fight. Med det fina stödet jag har från min familj och Varvet så tror jag att jag kommer greja det här nu, säger han.- Jag hoppas att fler som har drogmissbruk kan komma till samma insikt. Jag är väldigt tacksam över att få hjälp. Ensam hade jag inte klarat mig. Utan hjälp hade jag förmodligen inte levt idag. Fotnot: Mattias heter egentligen något annat

"Varje dag är en fight mot missbruket"

När amfetaminet steg upp i hjärnan spred sig upprymdheten i hela kroppen. Mattias kände sig oövervinnelig. De kommande tio åren kantades av ett gravt missbruk som höll på att kosta honom livet. Nu har den långa kampen mot ett drogfritt liv börjat.