Värnplikt eller yrkesarmé

Det är inte helt lätt att sia om vad utredningen kommer att ge för resultat. Men precis som med 2004 års försvarsbeslut, som gjorde slut på det militära försvaret av den gamla modellen riskerar utredningen och de beslut som ska följa att också gå allt för fort. Stämningarna tycks just nu vara för att vi avskaffar värnplikten av den modell som vi har i dag. Men vilka blir konsekvenserna om vi avskaffar värnplikten? Vilka effekter ger det på det civila samhället? Det är något jag skulle vilja veta och se forskningsresultat på. Vi har under senare år i praktiken bara haft allmän värnplikt på pappret. Det har bara varit en mycket liten del av varje årskull unga män som fullgjort sin värnpliktstjänstgöring. Men kanske denne nedmontering är tillräcklig för att få ett forskningsunderlag. Jag är övertygad om att det faktum att i princip alla unga män under en tidsperiod av cirka ett år kallas in till militärtjänstgöring sätter sina spår på det civila samhället. Jag är lika övertygad om att frånvaron av denna militärtjänstgöring kommer att göra det. Och det är detta jag vill veta innan jag med övertygelse kan ställa mig bakom det ena eller andra förslaget. Värnpliktstjänstgöring på det civila samhället har diskuterats allt för lite. Låt oss göra det innan det är för sent. Jag tror att det har stor betydelse att alla unga män får genomgå ett års militär utbildning. Förutom att lära sig försvara Sveriges frihet och oberoende innebär värnpliktstjänstgöringen en utbildning och träning i att samarbeta, visa respekt, ta konsekvenser och se sig själv och sin egen roll i ett större sammanhang. Vad får det för konsekvenser för det civila samhället när hundratusentals unga män inte längre får denna träning? Att plikten kanske ska ändras eller se annorlunda ut är fullt möjligt. Tiderna förändras och alla system kan förbättras. Personligen skulle jag kunna tänka mig en allmän värnplikt för både män och kvinnor med skiftande både civil och militär utbildning. Ser vi till den militära biten behöver vi utbilda fler både soldater och befäl än vad vi gör i dag för att klara av de internationella åtaganden som vi långt över partigränserna är ense om. Än så länge klarar vi oss med tidigare utbildade kullar, men framgent kan det bli betydligt svårare. Vi behöver också personal som ska klara av uppgifterna på hemmaplan. Behovet hänger intimt samman med var vi till slut landar när det gäller vilken typ av försvar vi ska ha i framtiden. Ju mer tekniskt avancerat samhället blir desto sårbarare är det. Vi står handfallna när strömmen försvinner, vi har svårt att klara oss när oväder sätter infrastrukturen ur spel. Vilka samhällsresurser har vi att sätta in vid katastrofer? Oväder? Spridning av smittosamma sjukdomar? Räcker våra resurser? Finns det tillräckligt med människor som kan hantera situationer som dessa? Ska vi kanske parallellt med den militära värnplikten ha en civil värnplikt? Det finns mycket som måste tas in i en utredning om värnplikten och det finns många hänsyn som måste tas innan vi förpassar den allmänna militärtjänstgöringen till historien. Det är hög tid att ta diskussionen.

Värnplikt eller yrkesarmé

Sveriges försvarsdepartement planerar att tillsätta en pliktutredning. Hur ska vi i framtiden ha det med värnplikten? Ska vi ha kvar det nuvarande systemet? Ska vi ha en yrkesarmé eller är det en kombination som gäller?