Kommunagronomen Dennis Wiström.
193 av landets 290 kommuner svarade. Västervik hamnade på 25:e plats, med 30 av 33 möjliga poäng och var bäst i Region Kalmar.
Det skedde Svenska Miljöinstitutets sjunde enkätundersökning om kommunernas arbete med klimatanpassning.
– Ett kvitto på att vi jobbar länge med de frågorna, tycker Annika Söderlund.
Hon ser en förklaring i att kommunen var tidigt ute med att anställa en agronom som bland annat arbetade med Gamlebyvikens utsläpp från lantbruk och fritidsboenden.
– Det fick jordbrukare att bygga dammar och ta hand om vattnet, genom att skapa dammar och tvåstegsdiken som håller kvar vatten i odlingslandskapet.
Hållbarhetsfrågan har en framträdande position i kommunhuset där ett tiotal personer jobbar med den. En handfull av dem jobbar också med att delvis dra in sin egen lön genom att söka medel på olika håll, en del internationella.
– Det är lite speciellt för den här gruppen. Det gör att engagemanget för frågorna blir större, säger Annika Söderholm.
Utöver agronom finns det exempelvis vattensamordnare, energirådgivare och landsbygdsutvecklare.
Hon ger några exempel på projekt som kommunen genomfört.
- En ny trumma i Gamlebyån för att minska skredrisk och samtidigt skapa bättre vandringsmöjligheter för fisk. Trumman har stenbotten och är kopplad till en fiskkamera.
- Nya dammar vid Tjustvallen, Ernebergsfältet och Nya kyrkogården för att bevattna grönområden, producera is och spara vatten till skidspår. Allt för att hushålla med färskvattnet.
- Dagvattenstrategin fokuserar på att fördröja och infiltrera regnvatten i marken, i stället för att snabbt leda bort det via rörsystem.
I Karstorp ska en damm byggas för att samla dagvatten som renas och kan användas till bevattning.
Den här dammen vid Ernebergsfältet är bland annat till för att det ska finnas vatten att skapa konstsnö av, under vintern.
Som kustkommun måste Västervik anpassa sig efter havsnivåhöjningens konsekvenser och vad samhället behöver.
– Vi får bra gensvar kring hållbarhet och medvetenheten har blivit hög i kommunen.
Mycket är gjort, men det finns väl mer du vill göra?
– Absolut. Jag vill att vi kan återställa våtmarker i skogen. Det kan man göra genom att stoppa igen diken på rätt ställe. Då kan man utgå från gamla kartor för att få en bättre biologisk mångfald. Jag önskar att vi kan skydda undervattensmiljöer och skapa lekplatser för rovfisk. Vi behöver mer gädda till exempel. Det skulle kunna göras i våra fyra naturreservat, svarar Annika.
Hon vill göra det möjligt för vattenlevande djur att vandra upp i vattendragen. På flera ställen hindras de av små kraftstationer som finns blivit olönsamma och stängts ned.
– Antingen kan de rivas eller bygga fiskvägar förbi, säger Annika Söderholm, kommunens hållbarhetsstrateg.
Allra bäst i klassen i den här rankingen bland landets alla kommuner var Norrköping, för andra gången i rad.
– Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem i hela Sverige. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att anpassa samhället för att motverka effekterna av ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Att arbetet ändå inte går tillräckligt fort tycker han att de senaste årens konsekvenser av extremvädret har visat.