Västervik förbereds inför ny lag

Västerviks kommunstyrelse beslutade redan 2012 att barns rättigheter ska vägas in i kommunens samtliga verksamheter och beslut. När barnkonventionen blir svensk lag kommer den rutinen väl till pass.

Barns rättigheter. Barnkonventionen ska bli svensk lag och kommunerna måste förbereda inför det. Västervik har redan börjat i och med ett kommunstyrelsebeslut från 2012.

Barns rättigheter. Barnkonventionen ska bli svensk lag och kommunerna måste förbereda inför det. Västervik har redan börjat i och med ett kommunstyrelsebeslut från 2012.

Foto: JOHNNY GUSTAVSSON

Västervik2016-12-19 07:30

I början av 2018 ska barnkonventionen bli svensk lag. Barnkonventionen är framtagen av FN och går i korta drag ut på att alla barn i världen ska ha samma mänskliga rättigheter. Beslutet att göra konventionen till lag grundar sig i att regeringen vill stärka barns rättigheter och där har de enskilda kommunerna ett stort ansvar.

Bland annat ska medarbetare få utbildning och verksamheterna ska barnanpassas. Men bara sex av tio granskade kommuner uppger att de har påbörjat arbetet med att förbereda sig inför den nya lagen. I Kalmar län har fyra av tolv kommuner granskats och av de fyra har endast en kommun – Västervik – sagt att arbetet har påbörjats.

Inleddes 2012

Christina Nordström är IFO chef, alltså chef för individ- och familjeomsorgen i Västervik. Hon berättar att kommunens arbete för att få in barnperspektivet i verksamheterna inleddes redan 2012.

– Då antog kommunstyrelsen en rutin för att väga in barnperspektivet, varje beslut som tas ska beakta det här, säger Christina Nordström.

Rutinen ska garantera att barn- och ungdomsperspektivet införlivas i alla kommunala verksamheter och den ska kvalitetssäkra beslutsprocessen så att besluten som tas är underbyggda och hållbara.

Delaktiga

Ett sätt att få in barns perspektiv i samtliga beslut är att göra barnkonsekvensanalyser. Vid exempelvis ett förslag om att ändra något i stadsbilden så ska man tänka på hur det kommer att påverka barnen.

– Barnen ska känna sig delaktiga, säger Christina Nordström.

Barnkonsekvensanalyser är något som görs redan i dag i exempelvis individ- och familjeomsorgen, men när barnkonventionen blir svensk lag kommer det att förankras starkare, tror IFO-chefen. Hon säger att vissa beslut kan bli enklare att ta med barnkonventionen i ryggen, till exempel beslut som rör barn i asylärenden. Att göra om HVB-hemmen till stödboenden är ett exempel på ett sånt beslut. Innan lagen träder i kraft ska kommunerna i Kalmar län ha gemensamma utbildningar för att se till att alla får samma information och kompetens.

– Vi måste hela tiden jobba för att göra barnkonsekvensanalyserna mer frekventa, till exempel när det gäller de ensamkommande barnen. Vilka risker och farhågor finns det? Jag tycker att vi gör det här bra i dag men det kan alltid bli bättre.

Så ska man tänka inför beslut

Rutinen ska se till att man inför ett nytt beslut går igenom följande checklista:

På vilket sätt berör frågan barn och ungdomar?

Bör barn och ungas åsikter tas tillvara och i vilken utsträckning ska de kunna påverka?

Hur ska man få in synpunkter från barn och unga och vilka andra intressen kan ställas mot deras synpunkter?

Utifrån vilka värderingar görs avvägning inför beslutet?

Efter beslutet:

Vad blev beslutet?

Vilken metod används för att återkoppla till barn och ungdomar?

Vilken metod används för uppföljning för att se vilken effekt beslutet fick?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om