Västervik rasar från 133 plats bland Sveriges 290 kommuner till 168.
När lärarförbundet gör rankingen tittar förbundet på 14 olika kriterier - bland annat lärartäthet, andel utbildade lärare, andel elever med godkända betyg i årskurs 9, hur många elever som lyckas fullfölja gymnasiet inom fyra år och hur stor andel av eleverna som går vidare till högskola. I undersökningen ingår också några kriterier som handlar om hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare för lärare. Man jämför till exempel löneläget.
Där hamnar Västervik långt ner, på 236 plats. Lärarförbundet varnar också för att Västervik har en nedåtgående trend på ett annat område: frisktalet bland lärare.
På några områden utmärker sig Västervik positivt. Lärartätheten är hög, och kommunen befinner sig i en stigande trend när det gäller niondeklassarnas studieresultat.
När VT talar med två skolpolitiker har de inte hunnit läsa årets upplaga av undersökningen, men de är ändå inte förvånade över att Västervik tappat i undersökningen:
- Vi har några år bakom oss med stora besparingar. Det påverkar, säger Gunnar Jansson (S), barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande.
Han säger också att det finns statistik som man ska ta med en nypa salt. En är den höga lärartätheten i kommunen. Förklaringen enligt honom är att kommunen har förhållandevis många, små landsbygdsskolor.
- Frågar du personalen på Marieborgsskolan tycker de inte att lärartätheten är särskilt hög.
Kenneth Hardy Axelsson (FP) tycker att det inte går att sätta likhetstecken mellan att stoppa in stora resurser och att det blir en bra skola.
- Vi politiker, och organisationen har ett ansvar för att de resurser vi får på ett bra sätt.