Videon är inte längre tillgänglig
Nyligen inrättades karriärtjänster bland lärare på grundskole- och gymnasienivå i Västerviks kommun. Det har skett med hjälp av statliga pengar.
Något statligt stöd för att lyfta fram pedagoger i förskolan finns inte. Däremot har bland annat Helsingsborgs kommun tagit pengar ur egen ficka för att inrätta karriärvägar för förskollärare.
Skulle Västerviks kommun kunna vinna något på att göra detsamma?
– Det har sagts mig att Västervik har svårt att rekrytera förskollärare. Att inrätta förstelärarlöner skulle göra Västervik attraktivare. Det skulle vara en signal till förskollärare att här går det att utvecklas, svarar Maria Arnholm, när VT träffar henne på förskolan Resedan i Västervik.
Hon förde fram idén tillsammans med de två lokala folkpartisterna Sverker Thorén och Kenneth H Axelsson i en debattartikel i VT. Där talade de även om behovet av utökad tjänstgöringsgrad i omsorgsyrken. Det är en fråga som diskuterats i decennier, men mycket litet har hänt.
Klarar svenska kommuner och landsting av att lösa frågan?
– Nej, det har de inte gjort. Detsamma gäller i handeln. Man har byggt organisationen kring att kvinnor tagit tjänster där de inte kunnat försörja sig själva.
Samtidigt är Maria Arnholm försiktig med att hota med regeringspåtryckningar:
– Jag tror på lokal demokrati, och hoppas på mina partikamrater på det lokala planet.
Istället hänvisar hon till att det finns några kommuner i landet som kommit långt när det gäller att erbjuda anställda i omsorgen den tjänstgöringsgrad de vill ha – som Nynäshamn och Kungsbacka.
– Där har man upptäckt att det funnits vinster med att ge de anställda den tjänstgöringsgrad som de önskar. Organisationen blir effektivare.
I TORSDAGSTIDNINGEN: "Varför kan jämställdhetsfrågan bli het i valet?"