Hur når man de föräldrar som behöver stöd? Det diskuterades på fredagen när Anna Sarkadi från Uppsala Universitet gästade Mejeriet. Tillsammans med politiker och personal från skolan diskuterade hon föräldrastöd och hur viktigt det är att barn får en stark anknytning redan från spädbarnsåldern, för att förebygga framtida psykisk ohälsa.
- Om barnen lär sig reglera känslor som bebis, ju bättre kommer det gå i skolan med kamrater, uppmärksamhet och betyg, säger Anna Sarkadi.
Anna Sarkadi arbetar med kvinnors och barns hälsa och hon ingår i forskargruppen för socialpediatrik i Uppsala. Hon menar att 15 till 18 procent av alla barn innan tonåren har någon form av beteendeproblem. Det finns vissa riskfaktorer gällande barns psykiska ohälsa, och de är bland annat låg intelligens, aggression, vårdnadstvister och frånvarande fäder. Anna Sarkadi berättar att hon fått många reaktioner från både ensamstående mammor och samkönade par angående risken med en frånvarande pappa, men hon säger att det då handlar om pappor som först varit där men som sedan försvunnit ur barnets liv.
- Studier gjorda på familjer med samkönade föräldrar visar att de barnen mår mycket bra. Och man ska komma ihåg att ett äktenskap mellan en mamma och en pappa inte garanterar närvarande fäder.
Men riskfaktorerna kan också minskas och istället man kan bygga upp skyddsfaktorer, menar Anna Sarkadi. Hon tar öppna förskolan som exempel och frågar åhörarna om vi har det i Västervik.
- Behåll dem, säger hon.
Öppna förskolor är ett bra ställe för föräldrar att träffa andra föräldrar och knyta sociala nätverk. Öppna förskolor som ligger på familjecentraler är extra bra enligt Anna, eftersom det då finns bland annat socialpedagoger som kan fånga upp föräldrar som mår dåligt.
Att rikta in föräldrastöd på specifika grupper kan vara problematiskt och stigmatiserande, eftersom ingen vill känna sig utpekad. Att säga till en person att familjen verkar vara problematisk och fråga om de vill ha stöd är inget bra grepp och därför är det generella stödet för alla med funderingar bäst. Det gagnar både föräldrarna och barnen.
Enligt en bedömning från 1996 ligger samhällskostnaderna för barns och ungas psykiska ohälsa på 35 miljoner kronor i Västervik, enligt dagens penningvärde. Siffran är dock nedbruten ur en nationell nivå efter befolkningsmängd, och kan alltså vara både högre och lägre.