Västervikslärare har förståelse för nationella prov i årskurs 3

Många elever lär sig i dag inte de grundläggande baskunskaperna såsom läsning, skrivning och räkning. De får därigenom svårt att klara även övriga ämnen i skolan och får en misslyckad start i livet.
Skolministern understryker att en större del av av stödinsatserna måste ske i grundskolans tidigaste år i stället för att som i dag koncentreras till gymnasiets lavinartat växande individuella program.

Jan Björklund ämnar nu införa mätbara kunskapsmål i läsning, skrivning och räkning redan i årskurs 3.
? Regeringen kommer i vår att föreslå riksdagen att upphäva förbudet mot kunskapsmål före årskurs 5, säger skolminister Björklund i en debattartikel i DN.
De första nationella proven i svenska och och matematik genomförs inför vårterminsavslutningen 2009.
? När elever som inte uppnår kunskapsmålen upptäcks måste stödåtgärder omgående sättas in, säger Björklund som bland annat utlovar en ny speciallärarutbildning.

Denna utbildning fanns faktiskt tidigare i den svenska grundskolan, men skrotades i slutet av 80-talet. Nu återkommer den.
? I dag satsas betydligt mer resurser på en elev i gymnasiet än i grundskolans tidigaste år. Satsningar görs och kostnader uppstår tyvärr först när elever inte uppnår målen.
? Inte förrän underkända elever synliggörs tvingas kommuner och skolor göra insatser.
Att ha tydliga kunskapsmål i skolan är inte att vara elak mot eleverna, understryker Jan Björklund.

? Tydliga mål och krav, kopplat till snabba stödåtgärder till de som misslyckas, är faktiskt att bry sig om eleverna.
Hur gör då lärarna i dag? Har de ingen aning om vilka elever som inte uppfyller målen och skulle behöva extra stöd?
? Visst vet vi det. Det ser vi ofta direkt när vi möter dem som sexåringar. I dag handlar dock allt om ekonomi. Kommunerna måste spara.
? Vi får inga resurser att ta hand om de barn som alla inser behöver extra stöd. Allt måste lösas inom arbetslaget. Vi får inte ens vikarie när någon av oss är sjuk, säger lågstadielärarna Anita Linge och Eva Thonérfelth på grundskolan i Gunnebo.

De tycker att skolministerns förslag om nationella prov redan i trean i grunden är bra. Men för att det ska bli någon mening med förslaget måste det dock samtidigt skickas med pengar till stödåtgärder.
? Annars finns risk för att detta blir endast en pappersprodukt. Vi lågstadielärare känner i dag stor frustration över att inte räcka till. Enligt skolagen ska vi göra en rad saker. Samtidigt saknas resurser att klara av det.

? Jag skulle behöva klona mig för att hinna ge stöd åt alla elever. Både de svaga och de som har extremt lätt för sig, säger Anita Linge.
Speciallärarutbildningen skrotades i slutet av 80-talet. Speciallärare gav behövande elever extra stöd, men dessa lärare är nu på utdöende. I dag finns i stället specialpedagoger, som ska ge lärarna handledning i att ge behövande eleverna stöd.

? Om regeringen inte skickar med några pengar finns risk att de nationella proven bara stämplar svaga barn i årskurs 3. Man kan inte bara peka ut dem utan att sedan göra något åt det, säger Eva Thonérfelth och Anita Linge som berättar att även dagens lärarutbildning har försämrats.
? Det finns i dag märkligt nog många nyutexaminerade lärare som inte har ämnet Läsinlärning i sin utbildning. Då blir det inte lättare att lära barn läsa. De nya lärarna borde egentligen gå parallellt en tid med oss erfarna lärare, säger Eva Thonérfelth