Västgötskt bondliv på Amish-vis

Tillverkar högkvalitativ getost som tillhör Gourmetsveriges favoriter.

Matts Johansson föredrar knirkandet från lokselen framför slamret i traktorns förarhytt. Men hästarna på Nordgården är mer än bara arbetsdjur. De är riktiga kompisar som ställer upp i vått och torrt.

Matts Johansson föredrar knirkandet från lokselen framför slamret i traktorns förarhytt. Men hästarna på Nordgården är mer än bara arbetsdjur. De är riktiga kompisar som ställer upp i vått och torrt.

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2005-04-04 00:25
Småskaligt miljötänkande präglat av en obändig tro på långsamhetens kraft och företagsekonomiskt vinstintresse - två motsatser som enligt logiken borde resultera i en klassisk västgötaklimax om de sammanblandas. Men logiken härskar inte över allt. I alla fall inte över getbönderna Matts och Kerstin Johansson. De lever på höjdpunkten av sin förmåga, enligt ett alldeles eget livskoncept - influerat av Amish-folket i USA. Platsen de har valt att förverkliga sin vision på heter Nordgården och ligger i byn Knätte utanför Ulricehamn. En västgötsk klimax, så långt från en antiklimax man kan komma.
Kökspannan värmer hela huset. Maten är till stor del egenproducerad, och när åkrarna ska brukas får gårdens kallblodshästar bereda sig på att göra tjänst. Några av förebilderna finns inom den svenska miljövänstern, men Matts och Kerstin Johansson hämtar även inspiration betydligt längre bort. Sedan några år tillbaka har de bekanta hos Amish-folket i USA, dit Matts har rest i flera omgångar. Genom att ta aktiv del i det nästan helt självförsörjande samhälle som hans frikyrkliga baptistvänner har byggt upp i trakterna kring Pennsylvania hämtar han nya kunskaper, och tar sedan väl valda delar med hem till Nordgården där familjen producerar getost.

Amish-folket lever alternativt och oerhört enkelt av religiösa skäl. Men den kristet idébärande aspekten är inte det som huvudsakligen lockar Matts och Kerstin. I stället är det de miljövänliga och energieffektiva lösningar som Amish-vännernas levnadssätt har gett upphov till på teknikens område som intresserar.
Att inte konsumera mer än man behöver är nämligen inte bara ett sätt att behaga Gud och en förutsättning för att livet på jorden ska kunna fortsätta. Det är också en bra metod för den som vill spara pengar. Och att Matts och Kerstin Johansson kan hålla kostnaderna nere är en förutsättning för att de ska kunna vara fria och oberoende - en bitvis andlig och absolut ickemonetär vinst som hela familjen Johansson skattar högt.
Att friheten inte går att mäta i pengar betyder emellertid inte att den inte har sitt pris. Att vara getbonde i Västergötland innebär visserligen ett liv i hjärtat av Sveriges närmast sagolikt vackra Änglagårdsbygd. Men att få verksamheten att löna sig innebär också hårt slit från morgon till kväll.

Att göra getost är både ett spännande precisionsarbete och en fysisk utmaning. På Nordgården börjar arbetsdagen ofta redan klockan sex på morgonen, med mjölkning av getterna. För Kerstin fortsätter dagen i gårdens mejeri, eller med säljbesök på marknader och mässor. Matts spänner för hästarna och ger sig ut på åkern eller upp i skogen.
Utrustningen i getstallet och mejeriet är mycket modern, men produktionen på Nordgården följer uråldrigt hantverksmässiga principer. Att plöja med häst tar dock tid. Därför tar arbetsdagen på Nordgården sällan slut förrän sent på kvällen.

Matts och Kerstin Johansson kommer ursprungligen från Göteborg. Han från VVS-branschen och hon med lantbruksskola i bagaget. Det tog flera år av målmedvetet och envist arbete innan deras grannar accepterade dem som "riktiga" lantbrukare. Nu har det som för drygt 15 år sedan började med ett litet gårdsmejeri, fem mjölkgetter och några hundra kilo ost per år, vuxit till en av Gourmetsveriges mest kända tillverkare av högkvalitativ getost med 42 mjölkande getter och en årlig produktionsvolym som stadigt närmar sig tre ton. Med det har acceptansen för paret Johanssons val av livsstil även spritt sig till de fina salongerna i landets storstadsområden.
Både Matts och Kerstin trivs i gourmetkockarnas sällskap, men bara när tillfälle bjuds. Sedan vill de hem till verkligheten i Knätte igen. Det är i sin tuffa vardag de trivs bäst.

Precis som sin man fascineras Kerstin Johansson av Amish-folket i USA. Frågan om hur vi ska få ut mesta möjliga mängd energi ur icke förnybara bränslen utgör ett centralt tema i hennes nyfikenhet. Matts och Kerstin är båda helt på det klara med att Amish-folket sitter inne med åtminstone en del av lösningen på flera stora världsproblem. Med en minimal konsumtion av elektricitet och fossila bränslen har Amish utvecklat tryckluftsteknik som kan driva det mesta i maskinväg. Än så länge har Matts och Kerstin inte gjort särskilt många av dessa tekniska lösningar till sina egna, men en ultramodern plog för hästar har det blivit.
- För medlemmarna i Amish är absolut respekt för andras personliga tro en grundpelare i samhällsstrukturen, samtidigt som det är självklart att man ställer sina egna intressen åt sidan för att hjälpa andra, förklarar Matts Johansson. Amish är individualister och kollektivister på samma gång.
AmishfolketAmish-folkets historia börjar redan på 1500-talet med bildandet av anabaptiströrelsen, som i sin tur utgjorde grunden för flera frikyrkligt kristna samfund. Ett av dessa hette Schweizerbröderna, ur vilka en man vid namn Jacob Amman 1693 bröt sig ur och bildade Amish.

Medlemmarna i Amish-kyrkan är pacifister. Dessutom delar de anabaptisternas åsikt om att medlemskap i kyrkan ska vara frivilligt. Det gjorde dem till ett hot mot såväl den katolska som den lutherska och reformerta kyrkan. Liksom medlemmarna i andra anabaptistgrupper bestraffades Amish-folket för sin tro. Många av dem dömdes som kättare och brändes på bål.

I början av 1700-talet flydde den första församlingen förföljelserna i Europa för ett nytt liv i Amerika. Nu finns inte längre någon europeisk representant för Amish-folket. I USA växer rörelsen däremot stadigt och finns representerad i 22 delstater.

Alla församlingar har Bibeln som rättesnöre i sin livsföring, men exakt hur bibelordet ska tolkas i detaljfrågorna är upp till varje församling att själv bestämma. Därför ser livet i Amish-byarna olika ut. Ett mönster är emellertid att man i de mer konservativa församlingarna oftast försörjer sig på jordbruk medan man i de mer fritänkande samhällena föredrar småföretagande och entreprenörskap.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om