– Vi har jobbat med ett projekt om naturen, hållbarhet och tid. Barnen har planterat jordgubbar, vattnat dem och följt deras utveckling. Det har varit en del av ett större arbete om våren och naturens kretslopp, säger pedagogen Catrin Gustafsson om förskolans projekt "Hur berättar naturen?".
För fem år sedan började de plantera jordgubbar på förskolan, och sedan dess har det blivit en tradition. Under alla år har jordgubbarna fått stå orörda tills barnen fått smaka dem i slutet av terminen. Men på måndagsmorgonen upptäckte en pedagog att de var försvunna.
– Barnen blev ledsna och besvikna. Det var deras jordgubbar som de hade tagit hand om. Några barn trodde först att det kanske var fåglar, men det såg mer ut som att någon människa medvetet hade tagit dem.
Vad betydde jordgubbarna för barnen?
– Mycket. Vi hade pratat om att vi skulle äta dem tillsammans med glass innan sommarlovet. Det var något de verkligen såg fram emot.
Många av barnen som planterat växterna är sex år och slutar förskolan till sommaren. Nu blir det ingen jordgubbe till glassen.
– Vi har inte pengar att köpa nya plantor, och det är för sent att börja om. Men vi hoppas att någon kanske lämnar tillbaka dem. Barnen har uttryckt att de önskar det.
På förskolan berättar barnen att de är väldigt besvikna över att jordgubbarna är borta, eftersom de har arbetat med att få dem att växa under hela våren.