De fÄr ett par timmar pÄ sig att bevisa för mig att de inte Àr spioner.
Det börjar sÄdÀr. FrÄn aktern pÄ den 66 fot lÄnga bÄten tittar en torpedliknande grej mig rakt i ögonen. Ombord hÄller jag pÄ att trampa pÄ nÄgot som ser ut som en mina.
- Det Àr inte sÄ farligt som det ser ut, sÀger Lundgren och ler.
En "sido sökande sonar" heter det pĂ„ svenska, men det lĂ„ter larvigt tycker Lundgren och pratar hellre om "Side scan sonar". Det ser ut som en torped, men istĂ€llet för att sprĂ€nga saker i luften tar den bilder av havsbotten. Ăven "minan" visar sig ha ett betydligt mindre dramatiskt anvĂ€ndningsomrĂ„de. Det Ă€r en fjĂ€rrstyrd robot med uppgift att filma och dokumentera.
- Roboten gÄr in dÀr vi inte kan eller vÄgar, förklarar Lundgren.
- Och det Àr inte sÄ att vi sysslar med skattletning som vissa verkar tro. Det Àr en missuppfattning. Det ligger sÄ lÄngt ifrÄn det vi gör sÄ det finns inte. Vi vill dokumentera, skydda och bevara. Vi Àr trötta pÄ att bli uppfattade som skattletare, tillÀgger Skogh innan jag hinner frÄga om ryktet om att de skulle vara skattletare.
Lundgren har dykt och studerat sÀnkta amerikanska krigsfartyg runt Salomonöarna och utvÀrderat vrakens potentiella miljöhot.
- Om dessa skulle springa lÀck och lÀcka ut all olja pÄ en gÄng skulle söderhavsidyllen snart förvandlas till en katastrofzon.
Lundgren har ocksÄ arbetat för legendariske skattletaren Mel Fischer som i sin livslÄnga strÀvan tillslut fann guld i ett vrak utanför Key West i Florida.
- Vi fÄr ibland höra att "har ni hittat nÄgon skatt?". Vi Àr totalt ointresserade av det. För det första finns det inga skatter i vattnen runt Sverige. För det andra finns det massor med bra lagar som skyddar vÄra kulturvÀrden. Det Àr nÄgot som vi stödjer. Vi bedriver en ytterst seriös verksamhet med stora belopp investerade. Vi sysslar inte med fantasier utan med nÄgot verkligt. Intresset Àr att rÀdda vÄr utsatta och kÀnsliga östersjömiljö. Vi letar efter vrak eller andra potentiella miljöhot och dokumenterar dem.
Just nu letar, Ocean Recycling som VĂ€stervikskillarnas företag heter, efter tre containrar som det finlĂ€ndska fartyget Linda tappat i vattnet mellan Gotland och Ăland.
En av containrarna innehÄller miljöfarligt desinfektionsmedel. De letar Àven efter vrak som kan lÀcka ut olja. Företaget skapar Àven mycket detaljrika och positionsexakta kartor över havsbotten.
- NÀstan all konstruktion i nÀra havsmiljö behöver vÄra tjÀnster. Vi tar uppdrag för kommuner och regioner som vill bygga hamnar och pirar, för företag som drar ledningar under vatten.
Idag har företaget fyra anstÀllda. Ett liknande företag som var i Ocean Recyclings storlek för sex Är sedan har i dag 250 anstÀllda och 300 miljoner i omsÀttning.
Sverige ligger tio Är efter resten av vÀrlden nÀr det kommer till att upptÀcka och dokumentera potentiella miljöhot pÄ botten menar Lundgren. VÀsterviksföretaget har dÀrför fullt upp och Àr uppbokat till oktober med jobb. Det finns 7 000 vrak runt Sveriges kust. Ett hundratal anses vara potentiella miljöhot.
- Vi har mycket att göra. Men det Àr inte adrenalin hela tiden som folk tror. Ni skulle nog tycka det var trÄkigt att ligga och titta pÄ botten hÀr. Vi ligger ute 15 timmar om dagen och dÄ Àr det spÀnnande endast tidvis. Vi sitter och studerar bottenformationer och följer trÄlspÄr mest hela dagarna. Vi hittar mÄnga vrak, men de flesta Àr av modernare typ, lite mer som bilar pÄ skroten och inte nÄgra kulturskatter. Om vi lyckas spÄra miljöfarligt avfall och pÄ sÄ sÀtt kan förebygga problem, dÄ Àr det dÀremot guld vÀrt.