När VT når honom inför sändningen har han inte oväntat en helt annan bild än den som ges i reportaget.
- Uppdrag Granskning har försökt att hitta en negativ vinkel på något som inte går att vinkla negativt, säger han.
Programmet berättar om baksidan av den våg av unga svenskar som begett sig till Norge i hopp om att hitta jobb och tjäna pengar. Dels granskas de tuffa anställningsvillkor som ett bemanningsföretag erbjuder svenskarna, dels berättas om boendet på Svenska Föreningen.
Svenska Föreningen är trots namnet ett vinstdrivande företag, och jobbar delvis som jobbförmedling men framförallt som hyresvärd åt unga svenskar i Norge. Enligt programmet är det hus med rivningskontrakt.
Uppdrag Granskning hälsar på i lägenheten "Katten" där 15 svenska ungdomar bor. Lägenheten är sliten, och ungdomarna berättar om problem med kackerlackor. Tittarna får möta Sandra som delar ett rum med ytterligare tre hyresgäster. De betalar 3 000 kronor var i månadshyra. Totalt drar Svenska föreningen in 45 000 kronor i hyra på en enda lägenhet.
I företagets hus finns plats för totalt 230 boende.
Enligt den norska Hyresgästföreningen tar företaget ut olagliga engångsavgifter på sammanlagt 3 000 kronor per kontrakt.
Niklas Johansson är en av två delägare i företaget. Han är bara 23 år gammal, och kom själv till Oslo för några år sedan. Efter en tid erbjöds han och en kamrat att köpa Svenska Föreningen av den dåvarande ägaren. Som ny i Oslo bodde han själv en tid på Svenska Föreningen innan han och några kompisar tillsammans köpte en lägenhet.
Ni verkar dra in mycket pengar på verksamheten?
- Ja, men vi har också höga kostnader. Vi hyr husen i andra hand. En del lägenheter gör vi förtjänst på, men det finns andra boende som går med förlust.
Varför kallar ni er för Svenska Föreningen när det är ett vinstdrivande aktiebolag?
- Det var en förening ursprungligen, men norsk lagstiftning är sådan att en förening inte får omsätta hur mycket pengar som helst. Då övergick föreningen till att bli ett aktiebolag.
Niklas Johansson beskriver boendet på Svenska Föreningen som en blandning mellan vandrarhem och studentkorridor.
- I Norge får man betala upp till fyra månadshyror i deposition för ett vanligt hyreskontrakt, och hyrorna är höga. De flesta ungdomar har inte de pengarna. Svenska Föreningen är tänkt som en startplats där man bor enkelt och spartanskt tills dess att man jobbat ihop pengar till ett bättre boende.
Finns det något som du i efterhand kan konstatera att ni gjort fel?
- Hyreskontrakten. De har vi gjort om.
I praktiken finns avgifterna kvar, men bakas in i hyran så att det svarar mot norsk lagstiftning.
Mot intervjuns slut vill han lägga till en sak:
- Jag är faktiskt stolt över att driva ett företag där jag tjänar pengar och samtidigt kan hjälpa unga svenskar att komma igång i Norge. I programmet säger de svenska ungdomarna att de inte vill vända tillbaka till Sverige. Sanningen är att det inte finns något för dem att vända tillbaka till på deras hemorter. Det gäller Västervik också.