Vikingatida silverskatt hittad på gård i Västra Ed

Se kartan som stor bild.

I januari 2002 brann mangårdsbyggnaden vid Hellerö gård. Gården har anor från 1500-talet och ligger nära kända gravfält och andra fornminnen som indikerar att trakten varit bebodd i flera tusen år.

Några år senare när familjen Larsson byggt upp mangårdsbyggnaden igen och höll på med trädgårdsarbete på tomten hittades två silvermynt som lämnades in till Länsstyrelsen i Kalmar. - Mynten visade sig vara från vikingatiden, det vill säga yngre järnåldern, säger arkeolog Veronica Palm som arbetar både på museet i Västervik och på länsmuseet i Kalmar. - Hittar man två mynt så kan det vara flera, därför beslutades om en undersökning med metalldetektor. Så i maj reste Nicholas Nilsson, Jonas Paulsson och jag till Hellerö och började leta. Det tog inte många minuter förrän detektorn gav utslag. - Det var en oerhörd känsla när det började "låta silver". Vi hade verkligen hittat en skatt. Till slut hade 52 silvermynt och en armbygel i massivt silver hittats i området runt huset. - Skatten var genomoplöjd sedan flera hundra år och hade spridit sig i åkern. Men vi kunde genom fyndplatserna bestämma var den hade varit nedgrävd. Hela fyndet visas just nu på länsmuseet i Kalmar som månadens föremål. Förhoppningsvis kommer den att visas i Västervik senare. Efter att mynten rengjorts och fotograferats hos Länsmuseets konservator skickades bilderna till Kenneth Jonsson, som är numismatiker (myntexpert) vid Stockholms Universitet. Experten kunde snabbt se hur gamla mynten är och för vilka kungar, adelsmän eller biskopar som de präglats. Det var ett arabiskt mynt, ett danskt, ett svenskt från Olof Skötkonungs tid, fem engelska mynt och resten tyska mynt från olika delar i nuvarande Tyskland. Äldsta myntet är präglat i Kön för Otto III mellan åren 983 och 996 e.Kr. Armbygeln med sina geometriska mönster är av en typ som är vanlig på Gotland och ofta hittas i vikingatida skattfynd på ön. Dateringarna pekar på att skatten grävdes ned någon gång mellan 1030 och 1050 e.Kr. - Varför skatten hamnat i jorden vid Hellerö gård kan vi idag bara gissa. säger Veronica Palm. Den vanligaste orsaken till att man gömde värdesaker i jorden var de oroligheter som tidvis drabbade det vikingatida samhället, både i norden och längre söderut i Europa. Man grävde helt enkelt ner sina dyrbarheter för att ingen annan skulle kunna ta dem. Kanske bodde här en resande viking som på ett eller annat sätt fick en stor mängd silverslantar med sig hem från Europa... Nu ska Veronica Palm, Nicholas Nilsson och Kenneth Jonsson skriva en artikel om skattfyndet, myntens härkomst och området kring Hellerö.

Vikingatida silverskatt hittad på gård i Västra Ed

En silverskatt med 52 mynt och en tjock armring har hittats vid Hellerö gård i Västra Ed. Skatten dateras till vikingatid, men trakten har varit bebodd i minst 5 000 år.