- Viktigast är att snabbt sätta in kärlöppnande behandling, genom ballongvidgning eller proppupplösande läkemedel. Allt för att snabbast möjligt syresätta hela hjärtat igen, säger Anna Stenström, en av fem hjärtspecialister, kardiologer, på Västerviks sjukhus.
Vid ballongutvidgning förs via ett blodkärl i handleden en liten ouppblåst ballong in i kroppen. Med hjälp av kontrastvätska ser läkaren exakt var i hjärtats kranskärl proppen, infarkten, sitter.
Väl på plats vidgas den lilla ballongen, och därmed även blodkärlet så att blodet åter tillåts passera. Oftast får ett metallnät, stent, sitta kvar permanent som en armering av kärlväggen.
- Om patienten hämtas med ambulans tas oftast EKG i hemmet före avfärd, eventuellt i ambulansen på väg in till sjukhuset. Detta EKG sänds via radio till sjukhuset. I bland händer det att patienter med en stor infarkt själva cyklar in till sjukhuset.
Drabbas man av bröstsmärtor som sitter i ska man i alltid åtminstone ringa 1177, till sjukvårdsupplysningen.
- Får man väldigt ont i bröstet, mår dåligt och kallsvettas bör man ringa ambulans, säger Anna Stenström som berättar att smärtan kan upplevas olika.
- Ibland kan den gå upp mot käkarna, eller upp mot ryggen. Det kan variera från person till person.
Genom blodprov kan läkaren se mängden utläckande hjärtenzymer i blodet, och därigenom få en av flera indikationer på att patienten fått en hjärtinfarkt.
- Många av de mindre infarkter vi hittar nu för tiden, med moderna instrument, hade man inte ens upptäckt på 90-talet.
Västerviks sjukhus har i flera år nått goda resultat i det så kallade Riks-HIA-registret, där HIA står för Hjärtintensivavdelning.
I Västervik görs inga ballongvidgningar. Patienterna skickas i stället omgående med ambulans till Kalmar eller Linköping, beroende på var i Västerviks kommun de bor.
- Vårdtiden efter en kärlöppning är relativt kort, 3-4 dagar. Det vi ska satsa på framöver är förebyggande åtgärder, samt eftervård, rehabilitering och uppföljning, säger Anna Stenström.