Vildsvinen kostar miljoner för bönderna

Vildsvinen kostar miljoner för Sveriges lantbrukare. Jordbruksverket har gjort en detaljerad studie i Södermanland.

Så här kan det se ut när vildsvinen varit framme. Foto: Eva Johansson

Så här kan det se ut när vildsvinen varit framme. Foto: Eva Johansson

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2010-10-06 00:00
Rapporten bygger på telefonintervjuer med ett hundratal lantbrukare i Södermanland. Bara i Södermanland kostar vildsvinens härjningar drygt 17 miljoner för lantbrukarna förra året.Kostnaderna är beräknade skördeförluster, arbetskostnader, maskiner och inköp av utsäde. De som drabbats värst var mjölkbönder som arrenderade sina gårdar. Mindre gårdar har fått förhållandevisa större skördeförluster per hektar än stora gårdar. Att mjölkbönder drabbas värre än växtodlarna beror på att vildsvinen gärna bökar i vall.Rapporten visar på att ett nära samarbete mellan markägare, arrendatorer och jägare skulle hålla vildsvinen bort från odlingarna i större utsträckning. En av potatisodlarna fick inte bara mindre skörd utan ägnade även många timmar åt övervakning. Till slut valde han att stängsla för att slippa framtida övervakning, också det en extraordinär utgift. För att stängsla in åtta hektar potatis tillkommer en kostnad på cirka 11 800 kronor. I denna kostnad inkluderas även extra övervakningstimmar. I exemplet var det endast åtta hektar som stängslades in, kostnaden blir betydligt högre om det rör sig om större arealer.Svinuppfödare som är KRAV-certifierade ska låta grisarna gå ute på åkermark. Där orsakar vildsvinen skador på stängsel och inhägnader när de försöker ta sig in till utegrisarna. Dessutom finns risk att vildsvin tjuvbetäcker gyltor och suggor som vistas ute.En växande vildsvinsstam kan komma att öka risken för sjukdomar bland vildsvin, speciellt om populationerna blir för täta. Detta kan medföra risker för smittskyddet bland tamgrisbesättningar. Vildsvin kan drabbas av samma sjukdomar som tamsvin. I nuläget bedöms hälsoläget hos vildsvin i regel som gott.
Vildsvin
Vildsvin, Sus scrofa, art i hovdjursfamiljen svin. Det kan bli 185 cm långt, med en mankhöjd av upp till 100 cm, men är vanligen betydligt mindre. Pälsen är raggig (speciellt vintertid) och vanligen gråsvart-svartbrun. Ungarna är ljusa med längsränder. Huvudet är stort och halsen mycket grov. Honorna lever i små grupper (sällan upp till 100 djur) och hanarna ensamma, främst i löv- och blandskog, men också på kulturmark med skyddande skog. Vildsvin är allätare med frukter av ek, bok och hassel samt olika rötter som stapelföda. Det äter även animalisk föda, inklusive kadaver, om det kommer åt. Vid födosök bökar det upp marken, vilket gynnar föryngring av skogar men kan ödelägga t.ex. potatisodlingar. Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om