I ett brev till nämnden reagerar han på att en del ifrågasätter att vissa grupper av elever med nedsatt funktion ska gå på resursskolor.
- Om man anser att det är berättigat med särskilda insatser för vissa grupper av elever med funktionsnedsättning, varför då undanta andra?
Den grupp han syftar på är elever med psykosociala och vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd.
I de allra flesta fall anser Jan Lörelius att det bästa är om eleverna kan gå kvar på sin hemskola.
Men ibland går det inte.
- Vi får nog inse att det finns enstaka barn där man faktiskt måste ha speciella lösningar, åtminstone tillfälligt.
Han håller inte med dem som säger att dessa elever klarar av att gå i vanliga skolor. Inte som det ser ut nu i alla fall.
Han säger också att han inte har sett ett dugg av vad förvaltningen tänker ersätta resursskolorna med.
Ibland nämns argumentet att det skulle vara utpekande och stigmatiserande för barnen att behöva gå i en resursskola.
Då frågar sig Jan Lörelius hur man kan ha så många barn som får hemundervisning och anpassad studiegång med praktikplatser.
- Det är ju minst lika stigmatiserande som att säga att de får plats på en resursskola.
När det gäller barnen själva finns det vissa som inte vill gå i skolan ändå, och andra som tycker att detta är det bästa som har hänt dem.
Jan Lörelius anser att det är en exceptionell, men ibland nödvändig, åtgärd att sätta ett barn i resursskola. Det är något som barnets ordinarie skola tar till först när alla andra möjligheter är uttömda.
Han anser inte att det finns barn som går på resursskola "i onödan".
Ibland tycker han till och med att eleverna borde ha börjat där tidigare. Då syftar han främst på Lanternan, för elever på högstadiet. Många kommer dit först i åttan eller nian. Då kan det vara svårare att "återskola" dem till den ordinarie skolan, än om de hade börjat på Lanternan redan i sjuan.
Det finns också en oro hos personalen hur det fungerar att ha resurskrävande elever i vanliga klasser.
Det finns en risk att de tar utrymme från övriga elever, och på ett negativt sätt påverkar deras möjligheter att lära sig något.
Lörelius tror inte att det blir en besparing på sikt för kommunen att lägga ner resursskolorna. Så länge eleverna finns kvar, finns kostnaderna kvar. De kanske bara syns tydligare nu, när de ligger på resursskolorna, än om de låg på hemskolorna.