Villkorade fridsbudskap i Id- och adventstider

Bland de tre miljoner muslimer som nyss deltog i årets hadj, pilgrimsfärden till islams heligaste platser, återfanns Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov och kollegan från Sudan, Omar al-Bashir. Den förre är krigsherren som upprättat en för Kreml acceptabel ordning i Tjetjenien, den andre är av åklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag kallad delaktig i folkmord i Darfur. De två torde alltså ha haft extra anledning att be Allah om förlåtelse för sina synder.Under besöket till islams heligaste platser, vårdade av Saudiarabiens kung, blev de hur som helst en bild av bibelns vision: vargen och lammet betar tillsammans (Jesaja 65). I anslutning till hadj firar muslimer Id al-Adha, offerhögtiden till minne av profeten Abrahams lydnad inför Gud, när han var redo att offra sin son. Hadjens fridsbudskap och Id al-Adhas nådebudskap sammanfaller med kristenhetens upptakt till en av dess största högtider, med liknande innehåll, julen. Gud visar alltså sin goda vilja, tydligt i första hand för dem som kallar sig muslimer och kristna. Muslimerna utgör ungefär en femtedel och de kristna en tredjedel av mänskligheten, eller 55 procent av världens befolkning.De är därmed "den viktigaste faktorn för att bidra till meningsfull fred jorden runt". Detta enligt ett öppet brev muslimska ledare och lärde för två år sedan sände till påven Benedictus XVI när denne i en föreläsning uppfattats döma ut islam som en våldsam religion. Så var inte alls fallet, försäkrade påven. Han uttryckte sin respekt för alla muslimer. Men brevskrivarna gick vidare, oroade som de var av den dåliga stämningen islam-väst. De samlade underskrifter till "A Common Word Between Us and You", ett långt budskap till företrädare för kristna samfund. Det var en vädjan om att trots motsättningar söka samförstånd mellan religionerna. Katoliker och protestanter välkomnade initiativet. För Vatikanens del är det i linje med förre påven Johannes Paulus energiska brobygge till andra religioner och kristna samfund. Den röda tråden är viljan bland muslimska och kristna ledare att punktera tesen om ett oundvikligt "civilisationernas krig" mellan islam och väst. Ett exempel på förebyggande arbete är den konferens som i förra månaden hölls i Rom med företrädare för katolska kyrkan och undertecknarna av "A Common Word". Temat var "Kärlek till Gud, kärlek till nästan". Här pekas på hur mycket islam och kristenhet har gemensamt. Behovet av respekt framhävs - religionernas grundare eller symboler får inte förlöjligas (Muhammedkarikatyrerna!). Det talas om att inrätta ett slags brandkår som skulle rycka ut med religiösa argument mot våld i Guds namn mot oskyldiga. Men en fråga lyser med sin frånvaro - rätten att byta religion. Inom västlig kristenhet har med tiden utvecklats föreställningen om en religiös fri marknad, där individen väljer själv. Inom islam är det inte så. Man föds som muslim och en icke-troende kan övergå, konvertera, till islam. Men att byta från islam till något annat är en känslig sak, ett svek mot både Gud och den muslimska gemenskapen. Samlevnaden och dialogen islam-kristenhet har alltså sina begränsningar. Det är inte konkurrens om själarna på lika villkor, vilket katolska kyrkan länge påpekat. Det saknas enighet om något så elementärt som innebörden av begreppet religionsfrihet.

Villkorade fridsbudskap i Id- och adventstider

Bo Ture Larsson skriver i dag bland annat om försöken från kristna och muslimska ledare att finna samförstånd religionerna emellan.