Yttrandefriheten ett arbetsredskap för VT
När man talar om yttrande- och pressfrihet tänker vi normalt på medier i andra länder där både journalister och intervjuoffer kan riskera fängelse, eller livet om de yttrar sig. Men vad betyder de svenska tryckfrihetslagarna för vardagen på VT?
Vardag för journalister. VT:s Tobias Olsson går den dagliga rundan till kommunens diarier för att se vad som kommit in. En rättighet som är otänkbar i många andra länder.Foto Anders Liljegren
Foto:
Detsamma gäller för insändare. Skulle en insändare i VT innehålla främlingsfientliga åsikter är det inte insändarskribenten utan Bosse Sandebäck som riskerar åtal för hets mot folkgrupp.
Eftersom den ansvarige utgivaren är den som har det yttersta ansvaret, är han också den som har den yttersta kontrollen för vad som skrivs i VT. Det är till honom VT:s medarbetare vänder sig när de känner på sig att en text kan ha känsligt innehåll. Bosse Sandebäck är därmed den person som i sitt jobb har mest anledning att fundera över hur Västerviks-tidningen ska använda sin yttrandefrihet.
Tror du att det är stora skillnader mellan att arbeta som journalist i Sverige mot andra länder?
- Det finns många länder där det är sämre. Vi ser skillnader i myndighetsbevakning till exempel när det gäller frågor som berör EU. Där kan vi inte ta del av information på samma sätt. Det man är orolig för är att det ska smitta av sig till svenska myndigheter.
Vad betyder meddelarfriheten för Västerviks-tidningen?
- Den ger alla rätt att prata med tidningar under anonymitet. Identiteten är skyddad. Det är inte tillåtet för myndigheter att efterforska vem som har läckt.
- Idén är att tidningen ska få möjlighet att få veta vad som pågår i de offentliga förvaltningarna. Det är en viktig del av demokratin att vi får möjlighet att granska kommun och landsting, och då inte bara förlita oss på den information som tjänstemän och politiker vill ha ut, utan även kunna berätta om sådant som är känsligt.
Många människor tycker att det begås övergrepp av sensationslystna tidningar. Hur ska man stoppa övertrampen?
- Det är naturligtvis lätt att ropa på nya lagar, men jag tror att den väg man måste gå är att varje tidning måste ta sitt eget ansvar. Det tycker jag att de flesta tidningar gör. Ser man historiskt så finns det perioder då man inskränkt yttrandefriheten, och de exemplen förskräcker.
Var går gränsen för vad VT skriver om?
- Personliga påhopp och sådant som rör den allra personligaste sfären. Sedan finns det till exempel lagar om rikets säkerhet som vi följer.
Så jobbar vi med nyheter