År 2100: Algblomningar och 40 grader varmt

I framtiden kan vi vänta oss fler algblomningar, ett sötare hav och värmeböljor på uppemot 40 grader. Länsstyrelsens Lars Ljungström hjälpte oss att titta in i spåkulan.

År 2100 kan vi i Västerviks kommun räkna med värmeböljor med temperaturer uppåt 40 grader. Det säger Lars Ljungström, regional samordnare för anpassning till ett förändrat klimat på länsstyrelsen i Kalmar.

År 2100 kan vi i Västerviks kommun räkna med värmeböljor med temperaturer uppåt 40 grader. Det säger Lars Ljungström, regional samordnare för anpassning till ett förändrat klimat på länsstyrelsen i Kalmar.

Foto: Martina Cederqvist/ länsstyrelsen

Västerviks kommun2019-12-28 08:00

Östersjön del 4

Tänk dig värmeböljor, bränder, torka och fler algblomningar. Det är några av effekterna som klimatförändringarna kommer att få i framtiden för oss i Västerviks kommun. 

Dessutom ser vi konsekvenserna av dagens utsläpp först om tio år.

– Det är som att vi lever tio år tillbaka i tiden, säger Lars Ljungström som arbetar som regional samordnare för anpassning till ett förändrat klimat på länsstyrelsen i Kalmar.

Länsstyrelsen har en planeringshorisont gällande fysisk planering på 100 år och det är nästan så långt in i framtiden vi tittar med Lars Ljungströms hjälp. Världens länder har kommit överens om att genom olika åtgärder begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader till år 2100, men strävar mot 1,5 grader.

– Men även om alla gör vad de har sagt, för att nå 2-gradersmålet, så hamnar vi ändå på 3,5 graders uppvärmning år 2100. Ambitionerna är för små, säger Lars Ljungström och poängterar att vi kan räkna med 3,5 graders uppvärmning om alla länder håller sina åtaganden.

– Om vi fortsätter som vi gör i dag så hamnar vi på 4,5 graders uppvärmning 2100 och det är ju ohållbart, så mycket får vi inte hamna på.

Den globala uppvärmingen är i dag 1,1 grad.

Hur ser livet ut i Västerviks kommun år 2100 med 3,5 graders global uppvärmning? Lars Ljungström förklarar att vi i Västerviks kommun kan räkna med temperaturer som hamnar 1,5 gånger högre än den globala temperaturen, vilket innebär att en 3,5 graders global temperaturökning innebär att Kalmar län i genomsnitt blir 5, 25 grader varmare. 

– När vi får värmeböljor kan temperaturerna gå uppemot 40 grader, om vi fortsätter med våra utsläpp på samma sätt som nu.

Men det kommer framför allt att bli varmare vintertid, menar han, med gröna vintrar. Växtperioden kommer att förlängas till ungefär 11 månader om året och det blir ingen snösmältning att tala om, vilket bland annat leder till problem med torka, eftersom vattenmagasinen inte fylls på med smältvatten. Och när det väl regnar blir det vanligare med skyfall, med risk för att näringsämnen rinner ut i vattendrag och hav.

– I kombination med höjda temperaturer får vi fler algblomningar, säger Lars Ljungström som menar att vi får räkna med algblomning tre till fyra gånger om året i framtiden.

– Samtidigt ser vi att reningsverken runt Östersjön blivit bättre på att minska utsläppen så i kombination med klimatanpassning kanske vi kan undvika de värsta algblomningarna.

De olika effekterna av klimatförändringarna påverkar varandra. När vattnet i Östersjön blir varmare blir det också sötare, vilket missgynnar marina arter, exempelvis torsk. 

Havsnivån kommer också att stiga. Enligt Lars Ljungström sker ingen nämnbar höjning förrän kring 2050. Framåt år 2100 kan vi troligtvis förvänta oss en havsnivåhöjning på ungefär en meter, enligt den senaste rapporten från IPCC, Förenta nationernas klimatpanel.  

– Sen stoppar det ju inte där, havet kommer att fortsätta stiga.

Är det verkligen så allvarligt med ett förändrat klimat?

– Det är så allvarligt och det är faktiskt allvarligare än de flesta kan tänka sig, säger Lars Ljungström som också lyfter fram den minskade biologiska mångfalden på jorden och det faktum att vi inte lever på ett hållbart sätt på flera plan bland annat gällande markanvändning och jordbruk.

Han berättar om en ny rapport om den biologiska mångfalden, som klargör att det finns mycket färre däggdjur på jorden i dag jämfört med på 70-talet. Den totala biomassan för alla däggdjur har minskat med över 80 procent sen dess.

– Det är fruktansvärt skrämmande siffror, och att det dessutom gått så dramatiskt snabbt. Dessutom är 60 procent av den totala biomassan av alla däggdjur på jorden är boskap som kossor, grisar och får, och endast 4 procent av biomassan är vilda däggdjur. 36 procent är människor. 

Varför ska vi i Sverige bry oss om klimatförändringarnas effekter i andra delar av världen? 

– Klimatförändringarna är globala, och vi kommer också att drabbas. Det är en global katastrof och UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, räknar med uppemot 140 miljoner flyktingar år 2050 från områden där man inte kan leva längre. Vi kommer att få en flyktingkatastrof som vi inte ens är i närheten av än. Uppåt 2100 räknar vi med upp emot en kvarts miljard människor på flykt. Det som händer i omvärlden berör oss i allra högsta grad. 

Klimatfakta

Global uppvärmning: Den mänskliga påverkan på klimatet som började med industrialismen i slutet av 1800-talet.

När klimatförändringarna ökar riskerar vi att passera olika trösklar, tipping points.  

Skillnaden på 1,5 och 2 graders uppvärmning: Vid 1,5 grads uppvärmning förväntas cirka 30 procent av världens tropiska korallrev kunna klara sig, 2 grader har alla korallrev försvunnit.

Vi över 3 graders uppvärmning kan vi inte stoppa avsmältningen av Grönlandsisen eller den arktiska sommarisen. 

4 graders uppvärmning: Skogarna i Amazonas och även här börjar brinna utan mänsklig hjälp. Golfströmmen kan ändra strömriktning och vika av tidigare än vad den gör i dag. Permafrosten börjar tina i ett självgenererande förlopp. När skogarna brinner och permafrosten tinar släpper det ut än mer koldioxid och metangas, vilket förstärker klimatförändringarna. 

4,5 grader: stora skogsbränder i hela världen, torka och svältkatastrofer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!