Forskare ska intervjua traktens lantbrukare

Forskare från Linnéuniversitetet ska intervjua tre lantbrukare från Västerviks kommun. De är nyfikna på kommunens sätt att arbeta.

Sommaren 2018 var torr och regnfattig. På bilden syns korn på en åker i Skåne. De öländska lantbrukarna som hade satsat på kulturspannmål klarade sig bättre. Kultursädesslagens rötter är längre.

Sommaren 2018 var torr och regnfattig. På bilden syns korn på en åker i Skåne. De öländska lantbrukarna som hade satsat på kulturspannmål klarade sig bättre. Kultursädesslagens rötter är längre.

Foto: Johan Nilsson/TT

Västerviks kommun2019-12-30 20:00

– Västervik har en ganska unik arbetsmetod nationellt sett, säger projektassistenten Marie Johansson.

Hon lyfter fram Västerviks långsiktiga samarbeten med traktens lantbrukare, som sköts ute på fältet av kommunagronomen Dennis Wiström och berör åtgärder mot övergödning samt klimatanpassning av jordbruket. 

– Det som är särskilt intressant i Västervik är att lantbrukarna börjat samarbeta. En del äger maskiner tillsammans, vilket leder till besparingar och mindre dieselförbrukning. 

De tre utvalda lantbrukarna i Västerviks kommun kommer att djupintervjuas under våren. Forskarna vill ta reda på hur kommunens arbetssätt och de åtgärder som genomförts på lantbrukarnas marker har påverkat lantbrukarna och deras företag. 

Forskningsprojektet, som är inriktat på det öländska lantbruket, har en lång engelsk titel som översatt blir ungefär Klimatförändringarna och jordbruket. Västervik fungerar som en referens i forskningen.

– Just nu gör vi alla intervjuer. Vi har också skickat ut 230 enkäter, som vi försökt fördela jämnt till jordbruksföretag i de två kommunerna på Öland, säger Marie Johansson, som arbetar tillsammans med projektledaren Asim Ibrahim.

Frågorna handlar om hur situationen ser ut just nu och vilka klimatanpassningar som lantbrukarna genomför. Redan nu har forskarna fått reda på en hel del intressanta saker. De öländska bönderna visar sig ha en hel del funderingar kring de torra somrarna 2018 och 2019.

– Många jordbrukare säger att 2018 var fruktansvärt, men många tänkte att det var naturligt och att det blir bättre nästa år, men sen blev det inte det. Paniken nu i somras blev nog större och många tänker nog på hur de ska klara 2020.

Marie Johansson berättar att jordbrukarna redan har satt sig ner för att hitta nya innovativa lösningar. 

– De har kanske testat torktoleranta grödor, som är nya för Sverige, säger Marie Johansson och berättar att de även tittar på kulturspannmål i forskningsprojektet, exempelvis Ölandsvete. 

– De lantbrukare som 2018 hade satsat på kulturspannmål, klarade sig bättre. Även om ett kulturspannmål ger något mindre säd per hektar har det högre halter av protein, vitaminer och mineraler än de förädlade korta vetesorterna, säger Marie Johansson och tillägger att stråna kan användas till halm. 

Forskningsprojektet pågår till att börja med under ett år. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!