Så viktig är torsken för ekosystemet

Alla delar av ett ekosystem är viktiga och i Östersjön har balansen rubbats rejält på de flesta håll. Inte minst torsken, som mer eller mindre har försvunnit.

På naturum i Västervik kan man lära sig mer om ekosystemet under ytan. Här håller Markus Nord ögonen på en storspigg, som är en av fiskarterna man kan hitta här.

På naturum i Västervik kan man lära sig mer om ekosystemet under ytan. Här håller Markus Nord ögonen på en storspigg, som är en av fiskarterna man kan hitta här.

Foto: Karin Hertz

Västerviks kommun2019-12-21 08:00

Östersjön del 3

De torskar som finns är dessutom oftast små och magra. Även övriga rovfiskar, som abborre, gädda och gös har det tufft, berättar Markus Nord på naturum i Västervik.

– Ett bra torskfiskbestånd har direkt påverkan på hur kustmiljön är, säger han.

– Torsken är en toppredator. Om vi inte värnar om torsken kommer det bli mer av den sneda pyramiden, där det blir för mycket växtplankton och större algblomningar.

Han förklarar: Algblomning är växtplankton, de äts av djurplankton, som i sin tur äts av sill och skarpsill, som äts av torsken. När torsken minskar ökar sill och skarpsill i antal. De äter då mer av de djurplankton som annars skulle äta växtplankton. Växtplanktonen blir för många och algblomningen kraftigare.

– Men man ska komma ihåg att algblomning i sig inte är något fel, det är otroligt viktigt för ekosystemet. De producerar till exempel en stor del av vårt syre.

Det är när andelen växtplankton växer till snabbt i ett och samma område som det kan bli problem. När de bryts ner förbrukar det syre. Sen bryter bakterier som kan leva i syrefria miljöer ut syre som finns kvar ur andra föreningar. Då frigörs svavel som reagerar med vattnet och blir giftigt svavelväte, som i sin tur tar död på botten.

Torskens återhämtning går långsamt, trots torskfiskestopp. Västerviksfiskarna Alexzander Hjalmarsson och Jörgen Nilsson har under några år deltagit i ett forskningsprojekt som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi fiskade med torsktrål och tio-minutersdrag. Sen plockade vi ut de som såg bra ut och var tillräckligt stora. Forskarna sövde fiskarna och märkte dem och sedan släppte vi ut den igen, berättar Jörgen Nilsson.

Projektet går ut på att ta reda på torskarnas ålder, tillväxt och rörelsemönster. Även Danmark, Tyskland och Polen deltar i undersökningen och forskarna uppmanar alla som fångat en märkt torsk att skicka in den till SLU Aqua. Torskarna har börjat komma in och data ska analyseras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!