I måndags påbörjades rivningen av ett förfallet hus i Verkebäck. Ortsbor berättade om 17 år av konflikter med husets ägare. Redan tidigt började tomten och huset se ovårdad ut. Dessutom har man upplevt en otrygghet, eftersom husets ägare svarat på klagomål med hot och handgripligheter. Verkebäcksborna riktade kritik mot myndigheternas handläggning av ärendet – att missförhållandena kunnat fortsätta år efter år.
En av de instanser som haft ärendet på sitt bord är miljö- och byggnadsnämnden. Bygglovschefen Maria Ström berättar att man återkommande kommit med förelägganden om att städa upp på tomten.
– Då har han överklagat till högsta instans. Det gör att det drar ut på tiden innan föreläggandena har börjat verka.
Därefter har han gjort vad han ålagts.
– När vi har varit ute och gjort inspektion så har tomten varit städad. Sedan har det gått en tid och så har klagomålen börjat komma igen. Det enda vi har kunnat göra då är att börja om från början med ett nytt föreläggande, säger hon.
Det går inte att skriva ett generellt föreläggande som gäller för evigt. Enligt Maria Ström måste inspektörerna skriva tydliga beslut där man talar om vad som ska göras för att tomten ska anses vara i vårdat skick.
– Annars riskerar vi att få påbackning i högre instans.
När fastigheten till slut såldes, var det efter ett föreläggande där fastighetsägaren riskerade att få betala 16 000 kronor var fjärde vecka om inte ett antal villkor uppfylldes. Fönster och dörrar skulle monteras och tätas, att huset skulle få en enhetlig färg, att det skulle bli en heltäckande takbeklädnad och att byggnadsställningar skulle avlägsnas. Därefter skulle tomten städas på byggmateriel.
Vägen från beslut till det att föreläggandet trädde i kraft var dock lång: Nämnden fattade beslut om föreläggande i oktober 2013. Ärendet överklagades till flera instanser och tidpunkten för när beslutet kunde börja tillämpas fick skjutas fram. I den sista domen, från mark- och miljödomstolen, angavs tidsgränsen för när de sista delarna av arbetet skulle vara klart till 30 april 2015 – ett och ett halvt år efter kommunens ursprungsbeslut. Maria Ström menar att föreläggandet ändå gav resultat:
– Fastighetsägaren klarade inte av att hantera det på det sätt som han gjort tidigare.
En fråga som väckts har varit under vilka omständigheter mannen bott. De som sett hur huset sett ut invändigt efter att det sålts säger att det inte har varit värdigt som bostad.
– Ett problem har varit att han har åtminstone under perioder uppgett att han bott på annan plats, säger Maria Ström.
Hon säger också att miljö- och byggnadsförvaltningen jobbar efter de möjligheter som plan- och bygglagen och miljöbalken ger. Misstänker man att en människa skulle bo i misär är det andra myndigheter som måste gripa in. I Verkebäcksfallet så har man haft samråd med polisen och de sociala myndigheterna.