Självkörande bilar och robotar som lagar mat med smakkombinationer ingen tidigare tänkt på. Gränserna för vad robottekniken kan åstadkomma flyttas hela tiden och allt fler arbetsuppgifter automatiseras. Det innebär att hälften av alla yrken kommer att kunna övertas av robotar inom 20 år, enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning. Yrken som kräver empati, kreativitet och fingerfärdighet löper mindre risk att rationaliseras bort, och längst bort från robotens armar återfinns prästyrket – teknikens förmåga att idka själavård spås bli fortsatt begränsad. Vård- och omsorgsyrken har också framtiden för sig, men även här finns flera exempel på framgångsrika försök med vårdrobotar, och diagnoser som ställs via datorn har potential att bli mer träffsäkra än allmänläkare som bara sätter rätt diagnos i 60 - 70 procent av fallen.

Det är inte första gången i historien som automatiseringen utmålas som ett hot mot jobben, trots att det i många fall handlar om att tunga, monotona arbetsuppgifter är de som ryker först. Jobb har alltid försvunnit, skillnaden är att det nu är nya typer av yrken som rationaliseras bort. Datorer kan på kort tid analysera enorma mängder fakta vilket väntas minska behoven även av kvalificerade arbeten som jurister och revisorer.

Nya jobb kommer att skapas, men de är svåra att förutse och därför behöver många högskoleutbildningar framöver bygga på en bred bas. Om utbildningarna blir alltför skräddarsydda för dagens yrkesliv riskerar de att vara värdelösa om tio år.

Vi behöver frångå den klassiska livslinjen som innebär att först utbilda sig, sedan arbeta och därefter gå i pension. I framtiden kommer vi sannolikt behöva utbilda oss på nytt, och i takt med att fler och fler fysiskt tunga arbetsmoment automatiseras finns också förutsättningar för en höjd pensionsålder. Ett mer flexibelt arbetsliv kommer också ställa krav på nya reformer för en mer flexibel arbetsmarknad.

Om automatiseringen innebär att företag kommer att ersätta anställda med robotar finns det goda skäl att stimulera efterfrågan på arbete. Genom att beskatta arbete mindre och konsumtion mer kan vi möta teknikutvecklingen och genom att underlätta mer för entreprenörskap och innovation också främja den. Alternativet för företagen blir att förlägga produktionen utomlands, men i takt med att lönenivåerna stiger i länder som Kina kan automatisering ses som en billigare lösning på sikt.

Utöver de samhällsekonomiska aspekterna är frågan hur vår identitet kommer att påverkas av utvecklingen. Frågor som vad vi vill bli, och vad vi är, förknippas ofta i hög grad med vår yrkesroll. När vi måste ställa om och utbilda oss på nytt prövas en del av vår identitet. Det märks inte minst i gamla bruksorter där nedlagda industrier och arbetslöshet göder misstro för framtiden.

Samtidigt lägger vi allt mer pengar på oss själva, på heminredning, träning, mat och så vidare. Det kan bana väg för nya, kreativa yrken och tjänster – och en möjlighet för vår identitet att utvecklas i takt med dem.