Samtidigt var det andra som ansåg att "hade stan klarat sig i 500 år så kunde man klara sig ett tag till". Men ett par av de ledande stenhuggerierna såg till att det verkligen hände något och skänkte konstverk till stadens förskönande.
Bröderna Flinks såg till att Spejande Sjömannen kom till och Bröderna Styrenius stenhuggeri att parken Bergens lycka nedanför S:t Petri kyrka försågs med en fontän. Båda verken utförda i svart granit från trakten.
Konstnären till Spejande Sjömannen var Västerviksfödde Ragnar Alyre. Efter dennes skiss lät skulptören Sten Flink gjuta en gipsmodell och därefter var det dags för stenhuggarna David Karlsson och Fridolf Gustavsson att träda till verket.

Enbart själva sjömannen krävde ett stenblock på 14 ton som hämtades från Vinö kalv. Sjömannen själv är två meter hög och hela monumentet sex och en halv meter. En av de största friskulpturerna i sten i landet.
Pelaren och plinten ritades av arkitekt Albert Flink och kring den senare finns tre reliefer som symboliserar olika industrier i staden. Spejande Sjömannen är alltså egentligen ett kombinerat sjöfarts- och industrimonument.
Verket i Bergens Lycka ritades av arkitekten Sten Carlgren. Bronsskulpturen på konstverket tillkom tio år senare och skänktes av AB C.O Ekblad & Co. Den är utförd av skulptören Knut Andersson.

De två konstverken tilltalade tydligen stadens styrande som följde upp med att köpa in en del "parkutrustning" till förmånligt pris. I Stadsparken finns bland annat Flicka med fisk och Jordgloben. Den senare stod till en början på utställningsområdet intill Skeppsbrofjärden 1933.
Jordgloben, "en glob med bassäng", skapades av Inger Modin-Hülphers från Lindesberg.