Svar på Jakob Styrenius ledare i VT den 13 oktober.
Döm om vår förvåning när vi häromdagen läste Västerviks-Tidningens ledarartikel ”kris-chock-ras för Cityklimatet” av Jakob Styrenius. Artikelns budskap ger en bitter eftersmak dels därför att den, genom ett antal sak- och faktafel, riskerar att etablera, sprida och ge fäste för osanningar dels därför att Styrenius på osaklig grund förringar och förminskar det arbete som Västervik Framåt och enskilda lokala näringsidkare gör för att utveckla Västerviks centrum till en attraktiv besöksdestination för såväl långväga besökare som kommuninvånare. I sammanhanget kan Styrenius ledare inte betraktas som annat än ett uttryck för svensk Jantelag och missunnsamhet.
För att bemöta Styrenius känns det påkallat att börja med att beskriva processen kring Västerviks så kallade ”specialrapport”. Fram till 2017 hade Västervik, av oklar anledning, aldrig varit med i Cityklimatet. De var inte ens tilltänkta i den huvudrapport som WSP årligen tar fram åt Fastighetsägarna. Tvärtom uppmärksammade WSP själva i samband med arbetet att Västervik saknades och av denna anledning togs beslut om att kontakta Västervik Framåt efter att arbetet med huvudrapporten var avslutat. Syftet var att erbjuda Västervik Framåt en självständig rapport för år 2017 och senare full medverkan från år 2018. Att WSP tog detta initiativ är inget unikt för Västervik utan förekommer i bland annat Oskarshamn, Boden, Sundbyberg och ett antal andra städer.
Rapporten Cityklimatet beskriver detaljhandelns och de kommersiella servicenäringarnas utveckling och strukturförändring i mer än 60 svenska stadskärnor. Syftet är att ge fastighetsägare, cityorganisationer och kommuner underlag i sitt arbete med att bevara och utveckla stadskärnornas attraktionskraft i en allt hårdare konkurrens. Undersökningen grundar sig på momsuppgifter som företag rapporterar in till Skatteverket på årsbasis. Statistiken är i viss mån behäftad med felaktigheter och osäkerheter varför WSP med hjälp av alternativa källor och uppgifter, från bland annat lokala fastighetsägare och aktörer såsom Västervik Framåt, lägger tid och energi på att kvalitetsgranska, säkerställa och förklara de uppgifter som tillhandahållits innan de publiceras i Cityklimatet.
Styrenius hävdar att enstaka förändringar kan få stort genomslag på resultat samtidigt som ett begränsat urval medverkande städer och avsaknad av jämförelser gör att resultaten blir osäkra och har ett begränsat värde. Särskilt problematiskt blir det när ett enskilt år läggs fram som ”bevis på en fantastisk utveckling”. Följaktligen efterlyser han bredare jämförelser i tid och rum.
Styrkan i Cityklimatet är dess metod, långsiktighet och geografiska jämförbarhet. Av denna anledning har WSP gjort en bearbetning av materialet. Resultatet visar att omsättningen i Västerviks centrum på såväl kort som lång sikt (2014-2017) har ökat starkare än både stadskärnor i jämförbara kommuner och samtliga stadskärnor i Cityklimatet. Inte nog med det, Västerviks centrum har också ökat starkare än Västerviks kommun, Kalmar län och jämförbara branscher i Sverige. Anledningen till detta är att det under perioden etablerades ett begränsat antal nya verksamheter i Västerviks centrum vilket på en relativt liten marknad är fullt tillräckligt för att resultera i en stark efterföljande tillväxt.
En rimlig slutsats av detta är att Västerviks centrum genom hårt arbete från bland andra lokala näringsidkare och Västervik Framåt stärkt stadens attraktionskraft som besöksmål och följaktligen tagit marknadsandelar på alla geografiska nivåer.