Inget omöjligt för Dackarna

SpeedwayUnder 1990-talet åkte Dackarna ut elitserien vid tre tillfällen och klubben brottades med ekonomiska problem.Klubben gjorde allt för att överleva det kommande året hela tiden och till slut blev det för tungt att jobba så år efter år.- 1995 var det det trassligt med pengar och vi jobbade hela tiden för att klara ett år i taget, det håller inte i längden, berättar Dackarnas sportchef Jörgen Kling.Dåvarande ordföranden Håkan Toré gav Jörgen i uppdrag inför ett styrelsemöte att sätta upp en vision för klubben.Jörgens vision var följande: Föreningen ska drivas affärsmässigt. Högre status på allt vi gör. Göra en tio-årsplan. Om tio år ska föreningen ha fem anställda.- Vi har misslyckats med en sak och det är att vi bara har fyra anställda, konstaterar Jörgen samtidigt som han skrattar åt det lilla misslyckandet.Enligt Jörgen tänker för många klubbar kortsiktigt och man ser först och främst till att överleva året. Det håller inte helt enkelt i längden.- I stället för att se möjligheterna tycker jag många klubbar fokuserar på fel saker, konstaterar Jörgen.Företaget Svelux räddade Dackarna ekonomiskt genom att betala alla förarskulderna mot att man fick rättigheterna till lagnamnet.- Det var verkligen ett avstamp för oss inför framtiden, säger Jörgen.Under 2000-talet har Dackarna utvecklat sin verksamhet och anläggning. I dag har klubben landets modernaste speedwayanläggning.Förutom idrottsverksamheten driver klubben ett eventföretag genom att ordna olika evenemang åt företag och privatpersoner.Nu nöjer sig inte Dackarna med detta. I framtiden finns förhoppningar att bilda ett arenabolag för att kunna utveckla arrangemangen på anläggningen.- Det räcker inte med 13-14 speedwayarrangemang om året. Därför kommer vi arrangera traktorpulling i sommar. På sikt är målet att kunna genomföra konserter, skidstafett och hästhoppning, berättar Jörgen.Det är tack vare ett nära samarbete mellan marknadsgruppen och sportgruppen som har gjort att klubben haft råd att göra de värvningar som klubben har gjort.De olika grupperna har lagt en gemensam budget. Sedan har marknadsgruppen fixat finansieringen och sportgruppen har fått uppdraget att ordna förare till laget.- Det har varit en viktig stimulans att försöka lösa detta och vi har gjort det varje gång, berättar Patric Engqvist som ingår i Dackarnas marknadsgrupp.Det har inneburit att klubben har kunna satsa överskottet från entréerna på att utveckla arenan.- Vi bygger i etapper med tanke på hur mycket pengar det finns. Nästa mål är att bygga tak över vip-platserna, säger Jonas Olvenius som också ingår i marknadsgruppen.Har ni känt av avundssjukan?
- Självklart har vi det. Vi kan inte bromsa. Ett bra exempel är den individuella SM-finalen med vikande publiksiffror de senaste åren. Vi ansåg att SM ska permanentas på en arena och vi ska tillsammans med Svemo ta fram en manual under de tre år som SM avgörs i Målilla. Vi hade ett förslag som vi presenterade för klubbarna och enligt de flesta var det mest lämpat att lägga finalerna hos oss, svarar Patric.Dackarna berättar gärna om sina erfarenheter. En klubb som har varit i Målilla flera gånger är nykomlingen Lejonen som vann SM-guld. Dacketrion har ingenting emot att Lejonen tar vara på den erfarenhet som Målilla-klubben har, men att de "snodde" SM-guldet var inte lika populärt.Vilka är visionerna nu?
- Vi ska ha ett eget lag i varje division samt bygga ut vår funktionärstab ytterligare, svarar Jörgen.Alla tre är överens att den resa som Dackarna har gjort hittills inte hade varit möjlig utan alla frivilliga krafter som ställer upp för klubben utan någon ersättning.Om detta går att göra i Målilla, så borde det inte vara någon omöjlighet lyckas på andra håll.

Inget omöjligt för Dackarna

Svensk speedways framtid VT-sporten har i en serie artiklar belyst läget i elitserieklubbarna. I dag presenteras de två sista reportagen. Tidigare artiklar har varit införda 29/12 och 30/12.