Sexiga speedwaytjejer
Ni har säkert sett dem; de lättklädda kvinnorna som återfinns kring speedwayens VM-serie.
De står framför tejpen innan varje start, framför varsin förare. De putar med läpparna, de viftar med rumpan och ger slängkyssar till kameran så fort tillfälle ges.
De ser ut att vara på gott humör – och jag tvivlar inte på att de gillar att göra just det de gör.
Just det här med dessa tjejer har kommit upp till diskussion den senaste tiden. Det togs upp av Expressen då deras krönikör Anna Friberg var starkt kritisk och kallade det för obegripligt.
Jag välkomnar det här upp på agendan. Även om jag inte stör mig lika mycket på själva grejen – beror nog på att jag är en sån stor speedwaynörd att jag bara har fokus på hur det går i tävlingen – så håller jag med Friberg i sak.
Förbundskaptenen Morgan Andersson ville inte kommentera så mycket, men sa så här till Expressen:
– Så här har det alltid varit inom motorsport, i alla fall så länge jag har varit med. När Ronnie Petersson körde Formel 1 stod där nog en paraplyflicka jämte honom liksom. Jag har inga synpunkter på det om jag ska vara ärlig.
Morgan har rätt. Det har alltid varit så här inom i stort sett all motorsport.
Fråga mig inte varför. Egentligen är det ju en väldigt märklig företeelse. Jag ska vara ärlig, en riktigt snygg tjej är alltid trevligt att titta på, men i ett samhälle som strävar åt att bli alltmer jämställt känns det skevt ett kvinnor ska objektifieras på det här sättet i samband med stora idrottstävlingar?
Jag behöver inte de där tjejerna när jag tittar på speedway.
Det känns bara löjligt, fel och gammalmodigt.
Speedwayen – och för all del alla andra grenar som använder sig av samma koncept – är tillräckligt intressant ändå.
Champions League
Det finns inga idrottsevenemang i världen som är mäktigare än stora fotbollsmatcher om ni frågar mig.
Det enda som kan mäta sig är i så fall OS- och VM-finalen på 100 meter när Usain Bolt har show.
Just stora fotbollsmatcher, det har vi verkligen att se fram emot i Champions League framöver.
Turneringen har sakta men säkert skruvats upp, adrenalinpåslaget ökats och temperaturen stigits.
Nu väntar semifinaler där fyra gigantiska klubbar är inblandade: Bayern München–Barcelona och Real Madrid–Juventus.
Vi är nära kokpunkten, gott folk.
Personligen blev semifinalerna precis som jag ville. Vi undvek ett spanskt möte i semifinalen – och vi fick just Barcelona–Bayern München.
Pep Guardiola vann två Champions League-titlar med Barcelona som tränare innan han sökte en ny utmaning hos den tyska jätten Bayern.
Snacka om häftig återkomst för honom på Camp Nou.
Real Madrid har behållit samma fina CL-form från i fjol. Och Juventus har äntligen hittat tillbaka till den absoluta toppen där de själv anser sig höra hemma (jag håller med dem).
Regerande mästaren Real är självklart favorit, men nog tror jag att Tevez, Pogba, Pirlo, Vidal och grabbarna tänker ha något att säga till om.
Jag hoppas att Juventus och Barcelona går vidare.
Jag tror att Real Madrid och Bayern München går vidare.
Jag vet att vilka som än går vidare, så kommer det bli fantastiskt.
Ishockey-VM
Då är vi där igen. GB-glass har presenterat sina nyheter, vitsipporna har blommat ut vid Hermanstorp – och hockey-VM är på väg att starta.
Vi pratar om tunga, folkliga traditioner som ingen skulle kunna bryta utan att skaka om samhället i grunden.
Som vanligt så bryr jag mig inte nämnvärt om de nya glassarna, jag kör min vana trogen vidare med favoriterna Piggelin, GB-Sandwich och Magnum Classic. Jag lägger inte heller någon större vikt vid vitsipporna, även om det naturligtvis är vackert.
Och jag är återigen svårt att på förhand bli upphetsad av hockey-VM.
Däremot: årets världsmästerskap, som avgörs i Prag, känns ändå aningen snäppet mer intressant än vanligt.
Förbundskaptenen Pär Mårts har en spännande trupp på gång. Namn som Oliver Ekman-Larsson, John Klingberg, Filip Forsberg, Mattias Ekholm och Loui Eriksson skapar ett lovande embyo inombords.
Lägg därtill att ännu fler tunga namn kan tillkomma från NHL-slutspelet.
Jo, det kan nog bli något det här.
Men nu ska jag inte framställa mig själv som att jag brinner på alla cylindrar. Jag kommer att powernapa mig igenom stora delar av gruppspelet. Jag är som en björn i ide – jag vaknar till kvartsfinalen och då är jag hungrig och på helspänn.
Tänk en semifinal mot Finland. Få saker enar nationen som en sådan batalj.
Jag kommer att vara starkare än någonsin tills dess efter min inledande dvala.
Patrik Karlkvist
Jag minns när VIK värvade in Patrik Karlkvist från Södertälje J 20 inför säsongen 2012/2013.
Han hade då gjort 34 poäng på 48 matcher i J 20 SuperElit, detta med en plus/minusstatistik som visade –4.
Inga jätteimponerande siffror.
Hur det gick sen vet alla vid det här laget.
Skarpskytten från Trosa skrev förra veckan på ett kontrakt med SHL-klubben Modo inför nästa säsong.
Hans marsch har varit nästan lika snabb som hans handledsskott.
Karlkvist lånas dock ut till Mora och gör en säsong till i Allsvenskan innan SHL-äventyret tar vid.
Det känns sunt, och jag tror att han kan bli Moras bäste poängplockare.
Om några år är han en stabil sådan i SHL.
AFC Bournemouth
Hört talas om fotbollsklubben AFC Bournemouth?
Ja, den här säsongen har ni säkert lagt märke till dem, de har ju varit med i toppen av Englands andraliga hela vägen. Men innan dess tror jag att de flesta inte har haft någon vidare koll på klubben.
Häromdagen blev det klart att de tar steget upp till Premier League nästa säsong.
Sicken överraskning – och vilken otrolig bedrift Bournemouth har stått för.
Jag menar, inte för att jag har järnkoll på den engelska fotbollen förutom Premier League, men man känner igen många lag som inte är i finrummet just nu.
Nottingham, Wolverhampton, Charlton, Ipswich, Derby, Fulham, Sheffield Wednesday, ja listan kan göras lång på lag som väcker en nostalgisk nerv i kroppen.
Bournemouth har gått helt under min radar. De är så långt ifrån "klassikerlag" man kan komma.
Resan de har gjort är snudd på poetisk. Säsongen 2008/2009 fick Bournemouth börja med 17 minuspoäng i League Two (fjärdedivisionen). De lyckades dock klara ett nytt kontrakt, där och då startade deras marsch uppåt.
Inför en kokande hemmarena – Goldsands Stadium med en kapacitet på 12 000 åskådare – besegrade "The Cherries" Johan Mjällbys Bolton med 3–0 i måndags och säkrade biljetten till världens häftigaste liga.
Fansen i hamnstaden vid Englands södra kust kan därmed se fram mot besök av storheter som Chelsea, Liverpool och Manchester City nästa säsong.
För sex år sedan var de överlyckliga efter att ha hängt kvar i League Two efter drabbningar mot Morecambe, Shrewsbury Town och Darlington.
Jag älskar såna här sagor.