Efter senaste säsongen med Västerviks IK var Ragnar osäker på om det skulle bli en ytterligare en säsong.
VIK:s sportchef Tomas Lind var snäll och gav Ragnar extra lång betänketid.
– Tyvärr blev det en del velande från min sida och tiden gick innan jag kunde bestämma mig. Jag förstår VIK som inte kunde vänta hur länge som helst och med facit i hand blev det ändå rätt som det blev till slut. Jag har inte samma driv längre, konstaterar Ragnar Karlsson, när han summerar sin långa karriär.
– Självklart kommer jag att sakna det. Nervspänningen som man får i samband med matcherna går inte att ersättas med något annat och kamratskapet med grabbarna. Visst kommer det att kännas märkligt på onsdag när det är derby mot Vimmerby och jag kommer att sitta på läktaren.
Inte mindre än sju klubbar har Ragnar representerat sedan 1994 då han flyttade till Örnsköldsvik och Modo.
Ragnar hade en dröm att få avsluta karriären i moderklubben och så blev det.
– Det var en perfekt avslutning att få vara med och ta upp moderklubben i ettan. Att sedan min sista säsong inte blev den bästa är inte så mycket att göra åt, konstaterar Ragnar Karlsson.
Läs hela artikeln i tisdagens VT.