Efter 24 raka säsonger i högsta serien verkar Västervik Speedways svit brytas. För i dagsläget är det inget som talar för att Västervik inte ska köra i allsvenskan nästa år.
Det är bara att titta statistiken från de senaste åren.
2011 krävdes 13 poäng, 0,81 poäng/match, för att inte komma sist. 2012 krävdes elva poäng, 0,78 poäng/match, för att undvika sistaplatsen och förra året behövdes tolv poäng, 0,85 poäng/match att komma på näst sista platsen.
Västervik har på de första nio matcherna endast tagit tre poäng, ett poängsnitt på 0,33 poäng/match.
Av de fem återstående matcherna är det bara en hemmamatch kvar.
Hittills har inte Västervik tagit någon poäng på bortaplan och att laget bara ha tagit tre poäng på hemmaplan är under all kritik. Det finns ingen annan sport där hemmaplan brukar vara till en så stor fördel som speedway, men i år har Västervik inte kunnat utnyttja den fördelen och då blir det svårt att nå framgång. Att Västervik ska börja vinna helt plötsligt finns det inget som talar för i dagsläget.
Jag vill påstå att en stor del till den tunga säsongen grundlades i första matchen. Förutom att det blev storförlust mot Smederna, 34–56, samtidigt som den nye polske stjärnan Krzysztof Kasprzak skadade sig så allvarligt i en tävling att han missade de fyra efterföljande matcherna.
Västervik kom helt enkelt helt fel in i säsongen.
På grund av Kasprzaks skada kunde inte lagledarna Patrik Hag och Anders Kling köra med den laguppställning som de hade tänkt.
Nu var det ingen som kunde axla Kasprzaks mantel, utan det var flera förare som underpresterade kraftigt.
Kasprzak har inte heller blivit den pålitliga poängplockare som lagledningen hade hoppats på. Det är bara i två matcher som han har tagit tio poäng eller mera.
Tillsammans med Kasprzak skulle Troy Batchelor vara lagets bärande förare. Båda har visserligen höjt sina snitt, men det har inte varit på tungan på vågen när det ska avgöras.
Tyvärr blev det Västervik som blev lidande av att Batchelor kom med i VM-serien. Han har i en intervju uttryckt att han hade avstått Sverige om han hade fått beskedet om en plats i VM-serien tidigare.
Ett bra bevis på att Batchelor prioriterar Västervik lägst av sina klubbar var när han bad att få ledigt i samband hemmamatchen mot Dackarna eftersom han behövde vila. Då hade australiensaren inte kört på fyra dagar och hade ingen match förrän två dagar senare. Jag tror anledningen till att Troy ville slippa matchen mot Dackarna var att han ville ladda inför VM-deltävlingen i Cardiff, som gick fyra dagar senare.
Alla förlusterna påverkar givetvis förarna. Lagåkningen har inte fungerat lika bra som förra året och det har märkts i första kurvan, där många av heaten har avgjorts. Förarna försöker komma i väg så bra som möjligt för att rädda sitt eget skinn i stället för att hjälpa varandra.
Det märktes ganska tydligt i tisdagens match mot serieledaren Vetlanda. Gästernas förare är fyllda av självförtroende. Det var en fröjd för ögat att se hur den regerande världsmästaren Tai Woffinden agerade på banan. Han tittade hela tiden efter sin lagkamrat och täckte upp för sin kollega när han låg bakom.
2011 åkte Västervik ur elitserien, men räddades då av att Rospiggarna tackade nej till att gå upp. Nu är det frågan om det finns någon räddningsplanka den här gången som gör att Västervik långa svit inte bryts.