Glädjen över den efterlängtade segern mot Vargarna blev inte långvarig.
Redan i matchen efter kom Västervik ner på jorden – och det med besked då Indianerna körde över dem efter noter.
Läget för Västervik Speedway är minst sagt prekärt. Ja, en sistaplats och tre poäng upp till närmaste lag är mardrömslikt och ett scenario som ingen hade kunna tro innan säsongen.
Västervik kom in i det hela snett redan från start. En storförlust borta mot Smederna – ett lag som Västervik tippades komma före i tabellen – i premiären följdes upp av en ödesdiger skada på polske stjärnan Krzysztof Kasprzak.
Med Kasprzak på skadelistan föll Västervik i tre raka mot Dackarna borta, Rospiggarna hemma och Piraterna hemma. Om Kasprzak hade varit med, så hade Västervik vunnit minst en, troligtvis två av dessa. Hemmatorskarna mot Piraterna och Rospiggarna sved mest och kan visa sig bli otroligt kostsamma i slutändan.
Nu går det inte att skylla allt på Kasprzaks missade matcher. Det är ju inte så att övriga förarna har rosat marknaden direkt.
När man gick igenom Västerviks trupp inför säsongen såg det kompetent ut. Toppskitet såg vassare ut, jämnheten var enorm – och rutin fanns det gott om.
Den givna frågeställningen efter sex omgångar 2014: det kanske finns för mycket rutin?
Förare som Dave Watt, Hans Andersen, Rune Holta och Daniel Nermark har gjort otaliga säsonger på hög nivå och är alla förare som är nyttiga att ha i ett lag. Men att ha alla i samma startsjua är inte direkt fräscht, summa summarum känns det ganska tröttkört. Ingen i kvartetten kommer all sannolikhet aldrig att bli bättre, snarare så dalar de nedåt.
Jag fattar, det handlar mycket om att få snittet att passa in. Det går inte bara att slänga ihop ett speedwaylag. Men det Västervik, enligt mig, saknar mest i laget är en eller två unga, pigga förare av bra klass som ändå är på väg uppåt i karriären och har den där lilla extra viljan att visa vad de går för som genererar i några extrapoäng per match.
Jag tänker Alexandr Loktaev, jag tänker Martin Vaculik, jag tänker ArtemLaguta – ja, det finns ännu fler namn där ute.
Transferfönstret är öppet i fyra dagar till, jag är övertygad om att Patrik Hag med kompanjoner sonderar terrängen efter tillskott i truppen. Känslan är att något måste ske för att få skutan på rätt köl, och att Holta löper störst risk att dumpas.
Slutspelet är inte att tänka på för Västervik i nuläget.
Nu handlar det om att överleva – och undvika möten med Gnistorna och Griparna 2015.
Allsvenskan har visserligen blivit klart bättre de senaste åren.
Men det skiljer ändå mil gentemot elitserien.
En degradering för speedwaylaget vore ett hårt slag för Västervik som sportstad.