En av dina tevekanaler har förvandlats till en sportkanal utan att du bett om det.
Om du inte tror mig tryck "1" på din fjärrkontroll
Där kommer du matas med 600 timmars OS-sändning de närmsta veckorna.
Där kommer du få veta allt om någon chanslös snubbe som ingen hört talas om som försöker hoppa längre än en annan okänd snubbe i en sandlåda.
Där kommer du få se hur en 71 årig dressyrryttare från Japan försöker få sin häst till att resa sig från skräddarställning till ett stående sångsolo. Eller vad som nu händer i dressyr.
Jag måste erkänna att jag har dålig koll på den sporten.
Men jag kommer att kunna ta reda på mer om den. Jag måste nämligen titta på OS varje dag.
Efter att jag tackat ja till att bli vikarierande sportchef så är det en av mina nya arbetsuppgifter.
Och det är fantastiskt.
Jag gillar OS. Till och med dressyren.
Det är inte alla som håller med mig. De ifrågasätter SVT1:s storsatsning. De menar att fusket förstör intresset för OS och att spelen kommer att dö ut. De tycker att det är slöseri med sändningstid och licenspengar.
Okej, jag erkänner. Alla OS-sporter är inte fantastiska. Ta det här med att kasta spjut.
Kunde förstå syftet med det på den tiden när herr Smith och herr Wesson ännu inte hade mötts och vi jagade mammutar till fredagsmyset.
Men att slänga spjut omkring sig idag? Det känns lite väl gammaldags om du frågar mig.
OS är så mycket mer än tillsynes larviga lekar.
Det är personer som satsar allt och kastar sig ut utan fallskärm för att nå sin dröm.
Det är spännande levnadshistorier, som den om Steven Larsson från Loftahammar som tävlar för Storbritanniens handbollslandslag.
Det är inspiration för alla som vill något.
Det är också personer som äter mer än gröt till frukost och avslöjas med blodgrupp Z i kroppen.
Sanningen är den att fusk alltid har funnits med i sporten och den ser inte ut att vara på väg att dö ut för det.
Sanningen är att sport bygger inte karaktär. Den avslöjar den. Det är en av hemligheterna bakom fascinationen för sport.
När vi tittar på OS så söker vi inte efter moral. Vi söker efter mänsklighet.
De härliga prestationerna och det goda trollbinder oss. Det onda chockar oss.
Det är vad OS handlar om. Ondhet och godhet. Om människor och öden. Lika väl som att vinna och förlora.
OS handlar om den mänskliga naturen.
Inte bara de goda bitarna.
Hade det inte gjort det så hade SVT inte givit oss en OS-kanal.