"Vill egentligen inte att du skriver detta"

Han kände för att skita i allt. Men istället började han skriva ett mail: "Vill egentligen inte att du skriver nått om detta. Vill i alla fall inte att det ska verka som att nu går "invandrarlaget" ut och klagar i media. Jag har upplevt en del situationer under mitt liv här där minsta lilla du klagar eller har en åsikt om något så uppfattas det på helt fel sätt och ger en väldigt negativ bild tillbaka. Jag har hört 100-tals människor klaga och ha åsikter, men när jag gör det ja då blir det helt fel, Varför? Varför måste det uppfattas som om man inte älskar Sverige." En känsla av felaktiga domslut, fördomar och utanförskap tvingade Västervik BoIS grundare Ferdi Sajhadi att göra något han inte ville. I början av 1990-talet var Ferdi en lång tanig kille från Kosovo vars högsta mål var att bli en del av svenska samhället. Han kämpade för att komma in i gemenskapen i årskurs sex. Men han förblev utanför till och med nian. Han valdes sist när det var dags för grupparbete. Även i favoritämnet idrott stod han kvar sist. - Förstod inte varför det blev så. Varför får inte jag vara med? tänkte jag. "Vi och dom" är det värsta jag vet säger han när VT träffar honom under vårsäsongens sista träning. - Jag kom inte hit för att bli svensk utan fortsätta vara den jag är. Trodde det skulle räcka för att de skulle respektera mig som jag var. Först på gymnasiet nådde han sitt mål. Han blev betraktad som en i mängden. Han lärde sig att ambition och hårt kämpande kunde övervinna fördomar och utanförskap. Men 15 år senare kämpar Ferdi mot fördomar och utanförskap igen. Han upplever att hans lag Västervik BoIS som till större delen består av spelare med invandrarbakgrund inte blir behandlade som vilket lag som helst. - Det var inte tänkt att jag skulle bilda ett invandrarlag när jag bildade BoIS. Jag har givit kritik till andra invandrarlag som bara ska ha invandrare i sitt lag. Varför utesluta vissa människor? Jag vill inte att andras barn och ungdomar ska känna som jag gjorde när jag kom till Sverige. BoIS är ett lag för alla och är inget "invandrarlag". Han hade bestämt sig för att ta bladet från munnen trots att det varit nått han inte ville göra egentligen. - Det här är ju sånt som kan ge sämre rykte om det här kommer ut fel. Men alternativet var värre. - Vi upplever att detta inte får fortsätta. Vi riskerar att förlora spelare. Många blir uppgivna och säger jag orkar inte mer. Jag trodde inte att det skulle bli så här. Då tänker jag på såna situationer där domaren avgjort matcherna. Psyket tar för mycket stryk av det, många gånger har mina närmaste fått mig att fortsätta. - Jag kan ta allt, men just när det handlar om "kränkning" eller vad man ska säga utan att det låter för grovt, då mår jag riktigt dåligt av det. Han berättar om en av matchsituationerna som fick bägaren att rinna över. - BOIF borta. Vi leder 2-1. Vår spelare Edin Skeja dribblar sig förbi i straffområdet, en solklarstraff tycker de flesta. Edin får i stället gult för filmning. Tio sekunder senare får han ett gult till och blir utvisad! Då brast det för mig eftersom det för ofta uppstår såna galna utvisningar. - Jag frågar domaren vad han får kort för? Han säger "Jag vet vad det betyder det han sa". Vad sa han för nåt då? Sa jag. Han sa "sluta nu". Jag var så arg att det bara brast och tänkte inte igen. Det hade hänt så tätt in på varandra två matcher på raken. Innan dess hade vi två gånger tappat ledning genom att få enormt tveksamma utvisningar till oavgjort. - Jag gav mig inte och bad honom att säga vad han sa och vad betyder det han sa eftersom han fattar vad det betyder. Då säger han jag kommer inte på vad han sa just nu och säger det till dig sen. Efter matchen frågade jag har du kommit på nu, nej men jag har hört det. Sanningen är den att jag sa till Edin på vårt språk efter första kortet. "Det var fel och du skulle haft straff och skit i det nu det kommer mer chanser". Domaren hittade något ord i vår konversation och förvandlade det till nått han inte vet själv. Det straffade oss, för matchen slutade 2-2 och den psykologiska moralen fick en stor känga på käften. BoIS menar även att de känt att de vid tidigare tveksamma utvisningar upplevt att domare skrattat spelare i ansiktet när de givit ut det röda kortet. De har också upplevt att domare inte hälsat på laget innan matcher. Laget har försökt att inte bry sig. De har även varit självkritiska. Det pratas varje träning om att de ska vara ett ansikte utåt för att kunna locka flera spelare till klubben. - Vi vet att det funnits med invandrarlag som slagits på mittenuppslaget på Sportbladet och vi är väl inga änglar heller, men vi är inte på det sättet. Den självkritik som vi kan göra är att inte ha som ursäkt att alla är emot oss. Vi ska inte skylla på domarna för förluster för såna situationer som händer andra lag. Träningen är slut. Vårsäsongen är över. - Jag vet att flera som varit sugna att komma hit och träna med oss. De kan säga på fyllan att jag kommer, men så kommer de inte och då ringer jag och frågar varför och då säger de att de är rädda. Tänk om jag går in för hårt i en närkamp mot en invandrare då kommer det väl smälla rejält som nån slags hämnd eller nåt säger de då. Men laget håller humöret uppe. - Skriv att svenskarna i laget har värre humör än vad vi andra har, inflikar Hadi Kaawar och ler brett. Fotografen vill ha en bild på spelarna med invandrarbakgrund tillsammans med "svenskarna". - Du skulle inte solat så mycket. Du ska se ut som en svensk nu, säger Hadi till Christoffer Karlsson. - Finn fyra fel kan du skriva i bildtexten, tillägger Hadi. Alla skrattar hjärtligt. Stämningen är god. Gemenskapen likaså. - Första gången Mattias kom hit och han ställde sig bland oss andra i duschen med värsta trekronortatueringen på bröstet undrade vi vad det var för nått, men vi är mer stolta över den tatueringen än vad han själv är nu, säger Ferdi. - Kommer det svenskar hit så kommer det att bli behandlade som gudar, tillägger Ferdi. Ferdi manar till nya tag i höst. Laget ligger sexa i tabellen. Även om laget vill förbättra den positionen så är det annat som är viktigare. - Vi var gladare när vi kom tvåa i Tjustcupen och alla i hallen hejade på oss än när vi vann året innan. Det vi vill är att vi blir behandlade som ett lag som vilket annat, säger Ferdi.

"Vill egentligen inte att du skriver detta"

Kroppen skakade av ilska. Han kunde inte svälja mer skit nu. Först domaren som inte hade hälsat på honom och laget. Sedan de där galna utvisningarna och hånandet på det.