Det sista sa han med glimten i ögat. Förstås. Sanning att säga så var trycket ganska hårt på Vimmerby i den här matchen – och kanske även en del på Rinaldo själv. Det här var hans första match som huvudtränare efter en turbulent vecka.

– Så skönt att det blev så här efter allting som hänt, sa han och plockade upp några vattenflaskor efter matchen.

Han syftar på tränarkollegan Jonas Karlssons avhopp - och där han själv bytte roll. Från assisterande till huvudtränare.

Ni vinner. Ni gör en bra match. Känslan?

– Jag tvivlade faktiskt inte. Så som tjejerna har pushat varandra. Det märktes redan på torsdagsträningen att det var något på gång. Idag har det nästan gått att ta på stämningen.

Han väljer att lyfta fram spelarna, inte sig själv:

– Det här är helt och hållet spelarnas förtjänst. Det är de som gör det därute på planen. Och framför allt... de jobbar stenhårt för varandra.

Till mötet mot Valinge-Derome valde han och tränarkollegorna att byta spelsystem, till ett mer offensivt 4-4-2-system. Utfallet blev bra.

Valinge hade visserligen matchens första riktigt stora chans, men då avvärjde målvakten Sofie Johansson säkert. Hon var säkerheten själv som sista utpost. Hon var en i raden av duktiga hemmaspelare. Alla bidrog till den sköna trepoängaren.

Två av dem var nya anfallsparet, Hultsfredsstjejerna Frida Pöder och Tilda Föghner. De var ett ständigt hot mot Valinge – och båda blev också målskyttar. Pöder satte 1–0 efter ett fint anfall, där just Föghner och Nathalie Milton stod för ett bra förarbete. Föghner fick sedan en kalasträff med vänstern fram till 2–0.

Det var ställningen i paus. I andra kontrollerade VIF spelet och segern var aldrig i fara. Snarare var det närmare 3–0.

Rinaldo sken som en sol efteråt:

– Nu ska vi gå ut och äta tillsammans och vinsten ger oss bättre förutsättningar att klara oss kvar. Det var en välbehövlig vinst.