Inte så konstigt kanske, eftersom vår störste fotbollsspelare någonsin, Zlatan Ibrahimovic, har tackat för sig i landslaget. Jag är övertygad om att rätt många åskådare stannade hemma, eftersom han inte längre vill spela för Sverige.
Erik Hamrén tror jag inte så många fotbollsälskare kommer att sakna som förbundskapten. Hans otydliga ledarskap och bristande taktiska talanger blev uppenbara för flera år sen. Jag finner det faktiskt ganska obegripligt att han fick stanna så länge på sin post.
Det är för tidigt att dra alltför stora växlar om hur framgångsrik Janne Anderssons era blir. Defensivt såg insatsen riktigt stabil ut och Victor Nilsson Lindelöf och Andreas Granqvist kan nog bli ett säkert mittbackslås. Sverige ska ändå vara tacksamt att inte Holland spelade med mer fart i sina anfall. De få gånger man trissade upp tempot hade svenskarna svårt att hänga med i svängarna.
Offensivt såg det svenska spelet mycket bristfälligt ut. Det kan inte ha varit många gånger som de svenska mittfältarna slog mer än en passning rätt. Det helt nykomponerade mittfältet förlorade oftast kampen om bollen. Orutinen hos Alexander Fransson och Marcus Rohdén lyste i genom, men med några fler matcher tillsammans kommer säkert det svenska mittfältsspelet att utvecklas till det bättre.
Marcus Bergs lobb som gav 1-0 var matchens läckerbit, men kvällens gigant var den nye landslagsmålvakten Robin Olsen, som gång på gång räddade Sverige mot ett totalt överlägset holländskt lag.
Det vill till väldigt mycket för att Sverige ska kvalificera sig för VM i Ryssland 2108. Ungefär samma chans som att VIK skulle ta sig till elitserien i hockey den här säongen... Därför hoppas jag verkligen att Janne Andersson ser VM-kvalet som ett bra tillfälle att hitta rätt spelare till rätt position, träna dem och utveckla dem, för att Sverige ska få ett slagkraftigt lag till nästa stora turnering, EM 2020.