675 personer fanns på plats på ett kallblåsigt men soligt Bökensved när Oscar Möller återvände till moderklubben.
Och det var också den före detta allsvenska forwarden som hade VFF:s första skott mot mål.
Efter 26 minuter blev han utbytt efter att ha fått en smäll på foten.
– Jag tappade nageln på stortån, det gjorde ont, sa Möller som dock kom tillbaka ut på planen fem minuter senare efter att ha blivit omplåstrad.
Lagen turades om att skapa målchanser, men det var bortalaget som var något vassare. Närmast att spräcka nollan var dock VFF:s Petter Olovsson efter att ha fått med sig bollen in i straffområdet. Men Gullringens målvakt var med på noterna och 0–0 stod sig halvleken ut.
– Vi kom inte åt dem riktigt, tyckte VFF-tränaren Thomas Kongstad om den första akten.
I början av andra fick gästerna en jättechans, som missades. Annars var det VFF som inledde bäst.
Efter åtta minuter fick Kliton Bakiu, som klivit upp som forward efter paus, en fin passning av Fredrik Lindhe som han förvaltade på bästa sätt genom att göra 1–0 på en cykelspark.
– Jag fick kontroll på bollen och sen bestämde jag mig för att göra en bicycleta. Jag kände direkt att jag fick på en bra träff och att den skulle gå in, sa målskytten.
Var det ditt snyggaste mål hittills?
– Ett av de snyggaste. Jag sköt in ett mål mot Lessebo som också var riktigt snyggt.
I slutet av matchen tryckte Gullringen på för att försöka få in en kvittering och fick ett par väldigt bra chanser precis i slutet efter att VFF slarvigt bjudit på frisparkar strax utanför straffområdet. Men bollen hittade aldrig fram till mål och både VFF och publiken kunde andas ut när domaren blåste av matchen.
– Jag började piggt, men mattades av. Nu är jag lite trött, sa Oscar Möller som byttes ut efter 65 minuter.
– Jag sa till Thomas att jag kunde börja på bänken eftersom jag inte har spelat på nästan ett och ett halvt år, men han ville att jag skulle starta, sa Möller med ett skratt.
– Det finns mer att hämta, men det var kul och skönt att bara vara med och köra.
Kongstad var belåten med Möller:
– Jag fick ut det jag ville ha. Jag förväntade mig inte att han skulle göra fyra, fem mål, utan att han skulle fungera som en uppspelsstation, en stor och stark spelare som är svår att ta bollen ifrån och som kan hota i djupled. Bara hans närvaro gav en psykologisk effekt på både vårt lag och motståndaren då han inger respekt. Det var synd med tån, men jag är jättenöjd.
Om Möller kommer att spela fler matcher i VFF-tröjan är inte klart än. Men han och sambon tittar på att flytta hit från Linköping framöver.
– Vi tar det lite som det kommer och får se om det blir något mer tillfälle. Det är i alla fall kul att vara här igen, avslutade Oscar Möller.