Wall Street Journal har pratat med 17 medicinska experter och alla Ă€r eniga om att de flesta elitidrottare sĂ€kert inte kommer att drabbas sĂ€rskilt hĂ„rt av coronaviruset eftersom de inte tillhör riskgrupper. Men de Ă€r ocksĂ„ eniga om att en viss del av idrottare kommer att bli svĂ„rt sjuka â och att man inte vet vilka effekter det fĂ„r pĂ„ deras Ă„terkomst till sin idrott.
ââJag Ă€r inte orolig för att de hamnar i respirator eller dör. Men jag Ă€r orolig för att de inte ska kunna komma tillbaks till samma nivĂ„ de hade tidigare â om de ens kommer tillbaka till idrotten, sĂ€ger epidemiologen Neel Gandhi vid Emory University till tidningen.
"Kan bli illa medfarna"
Svenska idrottslÀkare hÄller med om att man mÄste se allvarligt pÄ coronaviruset eftersom det ibland drabbar unga och friska vÀldigt hÄrt.
ââVi har sett Ă€ven i Sverige att unga elitidrottare kan bli rĂ€tt illa medfarna, sĂ€ger Per "Pliggen" Andersson, som ocksĂ„ Ă€r lĂ€kare för skidlandslaget.
En av idrottarna Ă€r skidĂ„karen Jennie Ăberg som fick dubbelsidig lunginflammation och behövde sjukhusvĂ„rd. Hon lade senare ner karriĂ€ren.
Matilda Lundblad, laglÀkare för allsvenska Elfsborg och damallsvenska Göteborg, sÀger att man gör allt för att inte fÄ in smittan i lagen eftersom det kan fÄ allvarliga konsekvenser.
ââJag Ă€r tydlig i kommunikationen med spelarna, för att fĂ„ dem att hĂ„lla sig till riktlinjerna, att om man blir allvarligt sjuk och fĂ„r lunginflammation blir det samma konsekvenser som vid en allvarlig knĂ€skada. DĂ„ blir man borta i flera mĂ„nader, sĂ€ger hon.
LÄngvarig trötthet
Det som idrottslÀkarna anser Àr viktigast att hÄlla koll pÄ, om en elitidrottare fÄr en allvarlig infektion, Àr ÄtergÄngen till trÀning efter sjukdomen.
ââVi har extra uppmĂ€rksamhet pĂ„ hjĂ€rtat. Sedan sĂ„ funderar man pĂ„ om viruset skulle kunna ge nĂ„gon form av nedsĂ€ttning av lungfunktionen, men det Ă€r för tidigt att sĂ€ga, sĂ€ger Andersson.
Han sÀger ocksÄ att han funderar pÄ om coronaviruset fungerar som andra virussjukdomar, exempelvis körtelfeber, som kan ge lÄngvarig trötthet efterÄt.
ââDet Ă€r nog en sĂ„dan sak som man sannolikt kan se efter en sĂ„dan hĂ€r infektion och det skulle ge stora konsekvenser för vĂ„ra elitidrottare.
Enligt Wall Street Journal finns det exempel pÄ unga som inte blivit allvarligt sjuka, men som lidit av extrem trötthet i flera mÄnader efterÄt.
Symtomfria en utmaning
En utmaning för idrottslÀkarna Àr de idrottare som fÄr covid-19 utan nÄgra mÀrkbara symtom. Man vet ju inte om de idrottarna kan bli sjuka pÄ nÄgot annat sÀtt för att de fortsatt att trÀna hÄrt nÀr de haft viruset i kroppen.
ââEn annan utmaning i det hĂ€r Ă€r nĂ€r elitidrottarna kommer in i perioder dĂ„ de inte Ă€r i form och fĂ„r en svacka. Handlar det om en konsekvens av covid eller en naturlig svacka av för hĂ„rd trĂ€ning? Och gĂ„r deras förmĂ„ga ner bara nĂ„gra procent kan det fĂ„ stora konsekvenser. NĂ„gra procent kan göra att man i stĂ€llet för att vara en medaljkandidat hamnar pĂ„ plats 25, sĂ€ger Per "Pliggen" Andersson.
Enligt fotbollens riktlinjer ska den som haft symtom pÄ viruset ÄtergÄ till trÀning (stegrande) efter tvÄ dagar och efter en vecka om man varit sÀngliggande med feber i en vecka. Men Matilda Lundblad tror att reglerna i ett senare skede kommer att förÀndras om det visar sig att följdverkningarna av viruset kan bli allvarliga.
ââDĂ„ kan det handla om att vara borta flera veckor eller en mĂ„nad, innan man fĂ„r börja trĂ€na, sĂ€ger hon.
Kunskapen vÀxer
Per Andersson sĂ€ger att det Ă€nnu inte finns sĂ€rskilt mĂ„nga svar pĂ„ vad coronaviruset kan fĂ„ för effekter pĂ„ elitidrottare, eftersom man inte ens vet i vilken fas det Ă€r â i början, mitten eller i slutet av pandemin.
ââMen det kommer ny intressant kunskap allt eftersom nĂ€r det gĂ€ller immunitet och sĂ„ vidare. Vi kommer att förstĂ„ mycket bĂ€ttre redan i höst och vinter, tror jag, för kunskapen vĂ€xer hela tiden, sĂ€ger han.