Ishockey är långt ifrån så simpelt att det går att bryta ner en spelares kvaliteter till den grad att man får en exakt siffra på vad den bidrar med utan det handlar om mycket mer avancerade synergier, tur, ledarskap och en hel drös med övriga sociala, mentala och fysiska faktorer. Därför ska man passa sig för att jämföra två årgångar med varandra. Också därför är det precis vad jag tänkt göra nu.
Den trupp som VIK har i skrivande stund vågar jag garantera ser annorlunda ut när vi gör bokslut för säsongen – förmodligen redan långt innan så. Så ser det ut i ishockeyn idag och det är inget konstigt i det. För att få fram samma antal spelare, för jämförelsens skull, har jag tagit de spelare som spelade flest matcher på varje position i VIK 2018/19. Jag har skrivit dem i ordning baserat på antal matcher och poäng.
Ifjol såg VIK-truppen ut på följande sätt, i snitt:
Målvakter: Emil Kruse, Viktor Östlund.
Backar: Emil Wahlberg, Kevin Schulze, Erik Ullman, Kim Johansson, Erik Gustafsson, Niklas Enberg, Niklas Folin, Henrik Malmström.
Ytterforwards: Victor Öhman, Trevor Mingoia, Jens Holmström, Emil Alba, Alexander Lindqvist Hansen, Ken Jäger, Filip Suchý, Pierre Gustavsson, Alfred Andersson.
Centrar: Kellen Jones, Darren Nowick, Philip Rondahl, Jacob Bjerselius, Tim Wahlgren.
Då ska vi alltså ställa spelarförlusterna och nyförvärven mot varandra. Truppens struktur för kommande säsong är snarlik den ifjol, där man givetvis hoppats på ett par uppgraderingar.
Som brukligt börjar vi bakifrån.
Målvakter ut: Emil Kruse, Viktor Östlund.
Målvakter in: Adam Váy, Samuel Ward.
Kommentar: Hur man än vrider och vänder på det här blir det en minusaffär. Kruses magnifika säsong är svår att ersätta på förhand. Dock är målvaktsparet jämnare än ifjol. Slutsats: försvagning.
Backsidan har också möblerats om en del.
Backar ut: Emil Wahlberg, Kevin Schulze, Niklas Enberg.
Backar in: Adam Plant, Anton Sundin, Alexis Binner.
Kommentar: Här hoppas VIK såklart få ut en vassare slutprodukt med samma spelare, något jag tror är klokt då många spelare avslutade fjolårssäsongen med kraftigt stigande formkurva. Det finns dessutom mer att hämta ur Niklas Folin som missade 20 matcher ifjol. Wahlberg är en tung förlust och där får VIK hoppas Plant håller som ersättare. De som hoppar upp något pinnhål (Ullman, Johansson, Gustafsson, Malmström) har ersatts av spelare som kan göra samma resa ett år från nu. Slutsats: liten förbättring.
Bland ytterforwards har stora förändringar skett och det ser i det här skedet ut att bli en sprakande konkurrenssituation.
Ytterforwards ut: Trevor Mingoia, Jens Holmström, Alexander Lindqvist Hansen, Filip Suchý, Pierre Gustavsson, Alfred Andersson.
Ytterforwards in: Darren Nowick (från centerplats), Erik Nyström, Jake Randolph, Victor Wänghult, Oskar Pettersson, Erik Aterius, Adrian Elefalk.
Kommentar: Namn för namn är det på förhand ganska jämn skägg. Nyström borde kunna täcka upp för Mingoias produktion om han får till det, Wänghult har möjlighet att axla Holmströms roll medan Randolph ska vara en uppgradering kontra "Flash". Suchý och Andersson har ersatts med unga svenska förmågor som givetvis kan flyga såväl som krascha. Det kommer bli konstigt att inte ha #39 Gustavsson i VIK längre och även om hans kvaliteter går att ersätta försvinner andra värden. Vad jag har förstått kommer dessutom Darren Nowick att spela ytterforward från start kommande säsong, vilket både breddar och spetsar Karlins alternativ.
Slutsats: förbättring.
Hos centrarna, den enligt många viktigaste lagdelen, har vi sett följande rockader:
Centrar ut: Darren Nowick (ytterfw), Kellen Jones, Philip Rondahl, Tim Wahlgren.
Centrar in: Rob Bordson, Peter Krieger, Marcus Westfält.
Kommentar: På pappret väger Bordson upp för Nowick (som ju flyttats ut på kanten i min kalkyl), Krieger hoppas VIK mycket på, men ersätta Jones blir inte lätt. Bjerselius är kvar och med ett års rutin kanske han fyller Rondahls skor medan Westfält på förhand inte är på samma nivå som Westfält, men inte heller ljusår ifrån.
Slutsats: jämbördigt, eventuellt aningen försvagat med tanke på Bordsons frånvaro från isen och att Krieger aldrig spelat proffshockey.
Sammanfattning: Som alltid många "om" och "ifall" i det här skedet – laget har inte ens samlats ännu. Därför är det extra roligt att spekulera, gissa och skissa. Det är det den här tiden är till för. Nåväl: jag anser att det här VIK-laget, utifrån min bild av spelarna, är bättre än fjolårets "snittlag". Backsidan kan explodera, målvaktssidan det största frågetecknet och bland forwards finns många varianter och kombinationer att ta till.