Det började som en dröm förra hösten och utvecklade sig sakta men säkert till något realistisk ju längre säsongen led.
Ändå: tanken på att VIK skulle gå upp kändes lite overklig fram till slutsignalen ljöd och Viktor Lindell i samband med den satte dit 5–1.
Ett fullsatt Plivit Trade-hallen kokade. Det rådde eufori – och total lycka. Lilla VIK hade svarat för en stor bedrift.
De tog inte bara steget från Hockeyettan till Hockeyallsvenskan.
De tog steget till en helt ny värld.
För så är det verkligen. Hockeyallsvenskan blir något helt nytt för merparten av spelarna, och inte minst magister Karlin i båset.
Nu blir det inga fler bortaresor till risiga lador i Mörrum, Vimmerby och Norrahammar. Nu väntar bortafighter mot AIK, Timrå och Modo – SHL-doftande klubbar med arenor i ordets rätta bemärkelse.
Klart som tusan att VIK har längtat länge till seriestart.
Förutom arenorna, som egentligen är en bisak, så är det givetvis så att motståndet blir betydligt tuffare nu. Det säger sig självt. Det kommer att krävas mer av VIK-spelarna för att vinna matcher nu, eventuella misstag kommer att kosta mer, och det gäller att utföra varje detalj i spelet på ett väldigt bra sätt för att ro hem poängen som behövs för att undvika negativt kval.
Den givna målsättningen för lagets del.
Jag vill dock trycka på en stor skillnad om man jämför Hockeyettan och Hockeyallsvenskan. Och det är serieupplägget.
I ettan är det först en grundserie, den följs upp av Allettan, och därefter väntar kvalserien – såvida man inte behöver kriga sig igenom ett play off-spel över tre rundor för att nå dit.
Hockeyettan är fullt av 800-meterslopp.
Den kommande säsongen är det en rak serie över 52 omgångar som står på agendan, det blir en helt annorlunda mental anspänning i det. Nu kommer VIK säkerligen att sätta upp ett par delmål längs vägen, men de blir inte lika supertydliga som i ettan.
Hockeyallsvenskan är som ett 10 000-meterslopp.
Det där ställer andra krav på gruppen mentalt. Det kommer att handla mycket om att hantera allt det där på ett bra sätt, att hitta en gynnsam nivå.
Om vi ska hårddra det hela: vid två raka segrar får de inte korka upp champagnen. Och vid tre raka förluster får det inte bli begravningsstämning.
Varje dag måste cylindrarna gå för fullt, både på träning och match, annars kommer VIK bli varse om att spel i allsvenskan kan vara en tuff tillvaro.
Jag vill emellertid påstå att VIK har gjort ett bra arbete med att få ihop ett slagkraftigt lag. Med tanke på förutsättningarna och deras plats i näringskedjan, så har de i stort sett fått ihop en så stark trupp som det bara var möjligt.
Att det skulle tappas spelare från fjolårstruppen var väntat, jag anser att Simon Mitman är det tyngsta tappet, men VIK har fyllt igen de hålen på ett lovande sätt.
Det ska också bli ohyggligt spännande att se spelarna som har följt med VIK från ettan till elitnivån där de nu befinner sig. Om jag får välja tre pjäser som jag tror har alla chanser att ta Hockeyallsvenskan med storm, så landar jag i följande namn:
Pierre Gustavsson, Joacim Hedblad och Victor Lindman.
Den kloke, kvicke och evigt fartfyllde Pierre Gustavsson har egentligen haft kapaciteten för Allsvenskan i flera år. Det är inte en dag för tidigt att 26-åringen nu får chansen att visa upp sig på en större scen. Han kommer att göra ett lika helgjutet jobb i sin roll här som i ettan.
För Joacim Hedblad, blir 29 i år, är det heller inte en dag för tidigt för allsvenskt spel. Hedblad har varit ett monster i ettan i knappt tio års tid, backarna där pustar nog ut över att de slipper honom. Om han bara får vara skadefri tror jag starkt på att Hedblad kommer få ett fint poängsnitt även i Allsvenskan. Vi lär fortsatt få se hans pantenterade inåkningar i offensiv zon.
Victor Lindman visste jag inte vem det var för ett år sedan. Nu vet jag desto mer. Han var en av hela Hockeyettans största utropstecken i vintras, och någonting säger mig att han kommer bli en spelare det snackas om i Hockeysverige. För VIK:s del skulle det betyda massor om Lindman fortsätter ta stora kliv i sin utveckling.
Nåväl, nog snackat – nu vill vi att pucken släpps.
Hela Västerviks IK är värda den här chansen i Hockeyallsvenskan.
Ett lopp över 10 000 meter väntar – eller 52 omgångar om vi ska vara helt korrekta.
VIK hoppas undvika de två nedersta platserna.
De kommer att få kämpa hårt för att lyckas.
Men jag inte bara tror att de klarar det – jag blir uppriktigt förvånad om de inte klarar det.