Åh nej, ska Åhman skriva om att VIK lika gärna kan gå ner i ettan för att det här inte håller längre nu igen?
Japp. Jajemen. Det ska jag. För att jag fått ännu mer vatten på den kvarnen den här veckan.
Det börjar mer och mer likna ett omöjligt uppdrag, det Martin Gudmundsson fått slängt i knät/åtagit sig i Västerviks IK. Han förväntas alltså som huvudtränare optimera prestationerna från ligans billigaste eller näst billigaste trupp – det beror på vem du frågar och hur du räknar – samtidigt som han som sportchef ska optimera truppens utformning och sportsliga slagstyrka.
Det kan låta som en sits man vill vara i, större möjlighet att påverka vilka man får in i truppen och därmed mer formad efter dina önskemål.
Problem 1: Det går inte att vara på två ställen parallellt. Du kan inte pausa sportcheferit medan du tränar eller coachar ditt lag. Det finns en anledning till att alla andra har dessa roller separat. VIK är undantaget.
Problem 2: Nästan ingen vill spela i Västerviks IK. Så är det, tyvärr. VIK är sista utposten för professionell ishockey i Sverige. Minst 25 andra lag (SHL+HA) väljer före. I vissa fall – främst utländska spelare – kan topplagen i ettan erbjuda mer lukrativa kontrakt och andra förmåner.
Lägg till att resultaten går skit (det har han absolut ett ansvar i), att en passiv styrelse har först nu tagit tag i problemen vad det verkar, att laget spelar inför halvtomma läktare i ligan sämsta arena, att du som följd av resultaten har ett hot om sparken över dig och att din poängligaledare säljs mot din vilja lagom till juluppehållet. God jul, Martin Gudmundsson.
För jag kan inte för min värld tänka mig att det var Gudmundsson som initierade försäljningen – inte utan att ha en, två eller tre ersättare klara. Och det verkar han inte ha. Så rent sportsligt, utan ersättare redo, är försäljningen av Vela sportsligt oförklarlig. VIK hade redan innan övergången en brist på naturliga centrar.
Således måste det grunda sig i ekonomiska problem. Och det tar inte så lång tid att förstå. Publiksiffran är densamma som i division 2 men truppen, organisationen, vardagen kostar bra många gånger mer än då, när spelarna fick en matkasse och ersättning för utebliven arbetsinkomst.
Nej, det tar emot att återigen landa i den här slutsatsen, tro inget annat, men VIK:s hockeyallsvenska luftslott ser ut att sprängas den här våren. Visst, laget kan stå för en dundervår och ta sig över strecket eller, mer rimligt kanske, vinna ett play-out. Hur ser strategin ut då? Varifrån ska energin, pengarna och intresset komma?
Men det har ju gått bra tidigare. Ja, men det här är närmare en normalprestation av VIK än de fyra föregående säsongerna som alla innebar slutspelshockey. VIK är, sett till alla för utfallet viktiga parametrar, ett bottenlag i Hockeyallsvenskan. Vi som följt laget har blivit bortskämda och uppenbarligen blasé av de överprestationerna de upplagorna stod för.
Hur kan man rädda det här då? Om man med "det här" menar säsongen och det sportsliga kontraktet som ju är den mest akuta elden (för mig är problemen mer djupgående än så och förrän en ny arena är garanterad finns inga framtidsutsikter för A-lagsverksamheten men låt oss inte fastna i det) så behövs det resurser. Ideella, antar jag, för några pengar finns väl inte. Och de som eventuellt skakas fram bör rimligtvis investeras i truppen.
God rödblå jul.