– Äntligen fick jag ta "the monkey off my back" och kasta den långt som fan, strålar Mingoia efter matchen.
Apan som lämnat hans rygg är metaforen för den nolla han haft i kolumnen för gjorda mål hittills. När straffavgörandete gick in i den tredje (och avgörande) rundan var det så dags för Mingoia.
– Jag har skjutit och skjutit och det har i ärlighetens namn varit jäkligt frustrerande. Senast mot Tingsryd hade jag ett friläge i övertiden som jag missade så man kan verkligen säga att det var dags för ett mål, jag är verkligen lättad, säger han.
Mot BIK Karlskoga och i de närmast föregående matcherna har det skett en skiftning i Mingoias spel. Från att ha varit sin formations utpräglade och uttalade avslutare har han blivit mer av en speldosa.
– Det stämmer. Vi har tittat en hel del på video och försökt anpassa mitt spel lite grann. Den stora isen gör att mina kvaliteter i passningsspelet kommer mer till sin rätt och jag tycker fortfarande att jag hamnar i bra skottlägen. Det har funkat bra med "Jonesy" (Kellen Jones) på centern också.
Efter matchen berättar Mattias Karlin att – om så krävts – skulle Mingoia ha slagit straff även mot Tingsryd i onsdags. Då blev det inte så, eftersom VIK avgjorde redan i andra rundan.
– Det gör inget idag, ler Mingoia, som i övertiden hade flera lägen när VIK spelade fyra mot tre.
Mot Karlskoga fick man – återigen – "nöja" sig med två poäng. Mikael Johansson, Karlins assisterande tränare, förklarar hur han upplevde matchen.
– För det första hade vi bättre energi än tidigare matcher. BIK Karlskoga ger sig inte, det visste vi. Jag tycker att vi jobbar på bra rakt igenom egentligen, det som svider är att vi bjuder på målen.
Utveckla.– Deras första mål är också lite konstigt men framför allt vid det andra och tredje målet är det vi som har kontroll på pucken men ger bort den till dem. Med tanke på hur vi spelar utöver det så är det tråkigt, menar Johansson.