Så vad passar då bättre än att kort sammanfatta den här händelserika och ångestfyllda VIK-säsongen - som efter många om och väldigt många nej - slutade i glädjescener.
Låt oss ta det från början:
10 april, 2017: Mattias Karlin lämnar efter succésäsongen
Från division 1 till en säsong, ni vet den 16/17, som var nära att sluta med SHL-spel för lilla Västervik. Mattias Karlin hade trollat med knäna och gjort underverk med VIK. Fast när nyblivna SHL-laget Mora kom med ett lukrativt erbjudande kände sig Karlin nästan tvungen att tacka ja. Sådana chanser växer liksom inte på träd. Det kom i vilket fall att bli ett beslut som så här i efterhand blev startskottet på en mängd stora förändringar i VIK.
18 april, 2017: Roger Forsberg presenteras som ny VIK-tränare
Det hade inte gått lång tid sedan Mattias Karlin utnyttjat sin SHL-klausul. VIK-ledningen var informerad vid ett tidigt stadie och kunde därför presentera ersättaren snabbt. Efter Forsbergs tre ganska bra år i Timrå kändes det där och då som ett bra och tryggt tränarval. "Roger står för den typen av hockey som vi vill att Västerviks IK skall spela.", sa Tomas Lind. "Jag gillar Karlins filosofi och vill fortsätta bygga vidare på den", sa Forsberg. Hur det gick? Ja, döm själva. Ni har ju facit.
26 april, 2017: Olle Liss lämnar för Pantern
Den här dagen går antagligen inte till historien som en av de roligare för VIK-supportern. Först bekräftade Victor Lindman att han skulle lämna klubben och bara timmar senare gjorde skyttekungen Olle Liss detsamma. Med motiveringen: "Jag tycker att Pantern verkar ha det bästa samarbetet med en SHL-klubb. Chansen på SHL-spel är större där".
Och så här i efterhand är det synd att säga att Liss valde fel. Från Pantern tog han under säsongen språngbrädan till en annan Skåneklubb, Rögle, där det blev succé. Resten med Tre Kronor och allt, vet ni.
10 oktober, 2017: Mardrömmen i Tingsryd
Nu hoppar vi fram en bit. Vi hoppar över resten av silly season med spelare in och spelare ut. Istället kastar vi oss rakt in i omgång sex av totalt 52. Troligen var det här som många förstod vad som komma skall. Verkligheten var tillbaka i Plivit Trade-hallen. Efter öppningssegern mot Troja/Ljungby i den första omgången var det svårt för många att inte låta bli att hoppas på att den här säsongen skulle ta vid där den förra slutade. Det såg ju åt så.
Men.
Så kom fem raka förluster. I streckmötet med Tingsryd blev allt så symboliskt. Flera stolpskott, uddamålsförlust och ändringar i samtliga formationer. Och Patrik Blomberg gjorde mål då också. Det ska också nämnas.
9 november, 2017: Conny Strömbergs oväntade återkomst
Många fick nog gnugga sig både en och två gånger när vi kablade ut nyheten att kontraktslöse Conny Strömberg, som lämnat Norge, återvände till VIK. För VIK:s del var läget fortsatt prekärt i tabellen och många hoppades att Conny skulle vara den som skulle komma in och "frälsa" laget. Men istället blev det tvärtom. Inte ens i power play där han dominerat säsongen innan blev det någon vidare utdelning. Det ena ledde till det andra och efter bara ett par månader bröts kontraktet. VIK var inte nöjda med 41-åringen och det var inte Conny själv heller.
7 mars, 2018:Begravningsstämning i Plivit Trade-hallen
Vi sätter knappen på snabbspolning igen. Fram till hockeyallsvenskans sista omgång. Efter en stark avslutning hade VIK gett sig själva chansen att klara kontraktet, i sista omgången mot Karlskoga trots att man bara fått med sig en poäng mot Björklöven omgången innan det. Det var ångestmatchen modell XXL. Då Karlskoga också var piskat att vinna. Ett av lagen skulle få deppa och det andra jubla - de förutsättningarna var klara innan. Men närmare än en reducering till 1–2 med knappt åtta minuter kvar kom aldrig VIK.
Spridda burop hördes från hallen innan isen togs över av dansande Karlskogaspelare.
VIK? Där såg det ut som att laget redan hade åkt ut. Jag har nog aldrig under hela min arbetstid sett så många knäckta spelare på samma gång. Det gick inte ens att få ögonkontakt med spelarna när de lunkade ut en efter en i den försenade vinterkylan. Jörgen Karterud ska ha en stor eloge för hur han tog sig tid efteråt (se artikeln ovan).
27 mars, 2018: Ut med Forsberg och in med Karlin - rätt?
Jag ska inte säga att nyheten om tränarrockaden slog ner som en bomb. Det hade legat i luften och redan efter Piteå-matchen fick vi indikationer på att det var väldigt nära. Men för allmänheten kom det så klart överraskande. Ungefär som när vi avslöjade att varken klubbchef och sportchef blir kvar i VIK nästa säsong. Men VIK-ledningen kände sig helt enkelt tvungna att göra någonting efter tre matcher i kvalserien, där både spel och poängskörd varit undermålig. Och när Karlin erbjöd sig att komma tillbaka kan jag förstå att VIK drog den "chansningen".
12 april, 2018: VIK SÄKRAR KONTRAKTET
Efter en sällan skådad scenförändring så klarar VIK kontrakt efter en övertygande seger i Borlänge. Karlins intåg i båset gav precis den nytändningen som ledningen hade hoppats på och nu kan VIK plötsligt mysa mot VIK i den sista omgången. Och börja ladda för nästa säsong. Det är ett stort jobb som måste göras.