Frontfigur i den första perioden var utan tvekan kanadensaren Alex Lavoie. Det tog bara 27 sekunder innan Timrås spjutspets hade inlett målskyttet i matchen. Målet kom i powerplay, sedan VIK:s lagkapten Dan Pettersson visats ut. Lavoie fick stå helt omarkerad framför Fransson i VIK-målet sedan VIK-försvaret missbedömt i överbelastningsspelet.
Även hemmalagets andra mål kom med en spelare mer på banan. Joakim Englund hängde inte med Jeremy Boyce-Rotevall, rev ner honom och fick vila. VIK hanterade stora delar av det numerära underläget bra, men i ett flygande anfall prickade Erik Karlsson in 2–0.
Roger Forsberg tog time-out, något som verkade hjälpa. VIK dominerade inte återstoden av perioden men fick fäste i matchen och skapade ett par heta lägen. Christopher Fish sköt utanför, Victor Öhman träffade Haukelands axel. Men: farligast var Lavoie. Han hade kunnat bli målskytt både en och två gånger till i öppningsakten.
Han sparade sig till den andra bara, skulle det visa sig. Timrå fullständigt slaktade ett oinspirerat och uselt VIK i den andra perioden. Hemmalaget hade en ocean av is att leka på - och utnyttjade det fullt ut. Två snabba mål (från Jonathan Dahlén och Jakob Olofsson) släckte allt hopp om VIK-poäng. Då byttes Jonas Fransson ut i ett försök att ge laget något att spela för. Men inte heller Viktor Östlund fick någon hjälp av utespelarna, för innan perioden var över hade ytterligare ett Dahlén-mål och två från Lavoie gjort att Timrå hade ledningen med 7–0. Sju. Noll. Oskar Drugge reducerade i power-play i slutskedet av perioden.
Den tredje perioden blev, precis som väntat, avslagen. Timrå överarbetade vid sina avslutslägen och VIK såg antagligen ingen anledning att lägga onödig energi på en redan förlorad match. Man fick åtminstone stopp på blödningen och hindrade Timrå från att göra fler mål. Oskar Carlsson tröstmålade för VIK med elva sekunder kvar.