Wallstedt: “Känns väldigt mörkt”

Chockbeskedet kom under onsdagskvällen. Efter att covid-19 hade letat sig in i flera lag och matcher började ställas avbryts nu turneringen.

Därmed är drömmen om ett JVM-guld död för flera av spelarna i det svenska laget. Målvakten Jesper Wallstedt är en av flera spelare i laget som är född 2002 och det här var hans sista JVM.

– Det är konstigt, det är mitt sista år. Vi börjar turneringen bra och det känns som att vi har en grupp som hade kunnat göra något roligt av turneringen. Sen är det ett beslut som kommer från myndigheterna här i Kanada, de ser väl det som en säkerhetsrisk. Jag vet inte riktigt, jag tycker det är otroligt tråkigt, säger Wallstedt.

"Hade kunnat skötas bättre"

Målvakten, som ses om en av världens största målvaktstalanger, hade imponerat stort under de två matcherna Sverige hann spela. Bland annat räddade han hela 48 skott när Sverige besegrade Slovakien med 3–0.

TT: Har du någon åsikt om det är rätt eller fel beslut?

– Jag är inte den som ska uttala mig. Jag hade velat spela turneringen vad det än hade kostat. Men så ser det inte ut i dag, världen är som den är och det får man acceptera. Sen så kanske jag själv tycker att man hade kunnat sköta bubblan på ett bättre sätt utifrån hur man gjorde förra året, säger han.

TT: På vilket sätt menar du?

– Jag hade velat spela JVM vad det än hade kostat. Hade det varit utan publik igen och vi hade suttit isolerade och kunnat genomföra ett JVM utan positiva fall, då hade jag hellre tagit det än den här upplevelsen. Nu har vi helt plötsligt spelat två matcher och nu ska vi resa hem så fort som möjligt.

Han fortsätter:

– Det är största mardrömmen. Vi reste 20 timmar hit och förmodligen ska vi resa 20 timmar hem om någon dag. Jag vet inte, det känns jättekonstigt.

Vill hem snabbt

När Wallstedt svarar på telefon är han på sitt hotellrum och har ännu inte fått något besked om när man ska ta sig hemåt.

– Förhoppningsvis kan vi väl resa hem redan i morgon och ta sig hem så man får fira nyår eller någonting, så man inte blir alltför deprimerad, höll jag på att säga. Just nu känns framtiden väldigt mörk. Nu vill man hem och spela hockey med klubblaget, säger han.